Barnfamiljerna i fokus

År 2007 varnade Institutet För Familjepolitik (IFP) i en rapport till europaparlamentet om försämrade utsikter för familjerna.

En rapport visar, att för varje 13 euro som Europa avsätter för sociala utgifter, avsätts bara en för familjen. De sociala utgifterna för ålderdom och hälsa står för 42% respektive 29% av de sammanlagda sociala kostnaderna.  Utgifterna inom dessa områden fortsätter att öka. Som jämförelse noteras att satsningarna på familj och barn är endast 7,8%.

För många familjer är det största problemet att sammanjämka den nybildade familjen med studier eller med inträde i arbetslivet. Dagens föräldrar belastas av ökade krav på effektivitet i arbetet samt ökad osäkerhet över anställningsförhållandenas kontinuitet. Stress, brådska eller arbetslöshet försvårar livet för barnfamiljer. En av de stora utmaningarna för familjepolitiken i Finland är att sammanjämka förvärvsarbete och familjeliv.

Familjegemenskapen är den viktigaste grundenheten i samhället som erbjuder sina medlemmar omsorg på basis av nära mänskliga relationer. Familjepolitiken i Finland bör därför  fokusera på att ge barnen en trygg och säker uppväxtmiljö och säkerställa att föräldrarna har materiella och mentala möjligheter att föda och uppfostra barn.

 

Världsekonomin håller på att återhämta sig från en mardröm. Den globala ekonomin återhämtar sig nu snabbare än vad många förutspådde, men är fortfarande beroende av hur regeringarna i de mera avancerade ekonomiländerna stimulerar.

Regeringen får inte upphöra med stimulansåtgärderna för tidigt, i tron att ekonomin redan återhämtat sig och att vi står på en stadig grund. Finland bör i det här skedet fokusera stimulansåtgärderna på projekt som konkret leder till nya arbetsplatstillfällen.

De högkonjunkturer vi genomlevt har inte varit varken normala eller hållbara. Historien behöver kanske inte låta sig upprepas, men vägen till en mera hållbar välfärd kommer att kräva både ansträngningar och tålamod. På vägen tillbaka har den privata sektorns återhämtning en avgörande roll. I återhämtningsskedet kommer det att krävas ett bättre samspel mellan politiker, banker och företagssektorn, speciellt inom sm-företagssektorn.

 

Riksdagsledamöterna för de tre största partierna, Seppo Kääriäinen, Ilkka Kanerva och Eero Heinäluoma har bl.a för nättidningen Verkkoapila uttalat sig om vilka valteman som blir viktiga i nästa riksdagsval. Alla tre ansåg att Nato-frågan kommer att bli ett centralt tema. Centerns Seppo Kääriäinen tror, att Nato-frågan blir ett av de viktigaste valteman i riksdagsvalet nästa vår. Samlingspartiets Ilkka Kanerva ansåg att säkerhetspolitiken kommer att få en centralare roll bland valfrågorna än tidigare. Även socialdemokraternas Eero Heinäluoma förutspår att Nato-frågan kommer att lyftas fram i riksdagsvalet.

Det är naturligtvis viktigt att säkerhetspolitiken diskuteras grundligt i samband med riksdagsvalet.

Kommer frågan om Nato tillhörighet verkligen att vara ett så centralt tema som dessa veteranpolitiker förutsäger? Vilka valfrågor vore viktiga ur medborgarnas eller näringslivets perspektiv?

I en artikel i Financial Time tidningen för några dagar sedan uttalade flera europeiska industriledare sin oro över att den ekonomiska tillväxten i år förutspås vara ytterst svag. Marknaden är fortfarande sårbar och tillväxtsiffrorna kommer att svaja.

I de mest pessimistiska rapporterna lyser till och med en rädsla för en ny recession. Företagsledarna grundar sin pessimism på att arbetslöshetssiffrorna ännu förutspås ligga på en hög nivå detta år. Enligt de värsta skenarierna kan vi ännu gå in i en ny depression.

Diskussionerna om sysselsättningen, arbetslösheten, riskerna för att mänskor slås ut från arbetsmarknaden, samt kommunernas kraftiga utgiftsökningar får inte bli sidoteman. Det får inte bli så, att man använder Nato-kortet till att vända bort blickarna från de kärnproblem och utmaningar som Finland står inför.