Arbetsminster Anne Sinnemäki är ute och cyklar. Igen en gång. Nu vill hon förbjuda en laglig näringsgren, pälsfarmningen. För en tid sedan gick hon också ut mot företagarkåren genom missvisande uttalanden gällande dividendbeskattningen.

Som arbetsminister borde Sinnemäkis primära mål och bekymmer vara att skapa flera arbetsplatser. Men nej.  Istället satsar hon sin energi på att uttala förbud mot, en för vårt land och speciellt landsbygden, viktig näringsgren.

Eventuella missförhållanden i djurhållningen bör rättas till. Men tänk om den gröna ministern skulle satsa samma energi på att granska missförhållanden som sker inom vård och omsorg av mänskor. Jag vet inte hur bra ministern förstår sig på matematik, men om hon kan kalkylera, borde hon genast inse, att det procentuellt sett finns betydligt större problem  tex. inom äldreomsorgen i huvudstadsregionen, än vad det finns problem inom djurhållningen i vårt land. Ifall ministern inser vidden av detta problem, samt innebörden av en sådan jämförelse, skulle hon eventuellt inse konsekvenserna av sitt uttalande. Eller var månne hennes uttalande utstuderat populistiskt och åter en gång planerat som grönt gift mot landsbyggdsföretagarna? Hur det nu än vara må, men man förväntar sig nog ett bättre omdöme av en arbetsminister.

 

KD säger nej till könsneutrala äktenskap

Beslutet om homosexuella pars rätt att adoptera barn har fungerat som en länk i en händelsekedja, vars slutsyfte är att införa könsneutrala äktenskap i Finland. Redan ifjol, i början av april, föreslog riksdagsledamot Oras Tynkkynen, (gröna) i ett lagförslag för riksdagen, en ändring av äktenskapslagen. Tynkkynen motiverade lagförslaget bland annat med att attityderna har förändrats märkbart i en mera tolerant riktning, efter att partnerskapslagen trädde i kraft. Han ser lagförslaget som ett verktyg för att väcka diskussioner och att förändra attityder, samt att lagförslaget också kan bidra till att nästa regering, i slutändan, får till stånd en könsneutral äktenskapslagstiftning.

I lagförslaget utgår man från att ändra äktenskapslagen till en könsneutral lag, som skulle möjliggöra äktenskap mellan samkönade par.

En representant för SETA rf, beskrev redan när partnerskapslagen debatterades, att deras strategi är, att steg för steg jobba för en samhällslagstiftning där slutmålet är könsneutrala äktenskap. Målet skulle uppnås stegvis, först partnerskapslagen, sedan lagen om konstgjord befruktning och via denna vidare till intern adoptionsrätt, påföljande extern adoptionsrätt och slutligen könsneutrala äktenskap. Seta:s stategi har hittills framskridit planenligt.

Jag befarar att det sista steget i planen kommer upp till behandling genast efter följande riksdagsval.

Idealet verkar nu vara ”könsneutrala äktenskap”. Den här uppfattningen tycks också vara alltmer rådande inom de större partierna. Denna trend är en del i steget bort från det samhälle och den kultur, samt den kristna grund, som det europeiska samhället byggt på.

Det är också ett tecken på att de ideologiska strömningarna är viktigare än det som Gud skapade oss till – till man och kvinna.

 

Mjukvaruföretag Reaktor i Helsingfors valdes nyligen, för tredje gången i rad, till det bästa arbetsstället i Finland. Företaget är ett av Finlands mest framgångsrika IT-företag. Vad är det som gör en bra arbetsplats? ” Feelis, feelis och feelis”, utropade de anställda, i samband med prisutdelningsceremonin. 
Studier visar dock på att finländarnas illamående på arbetsplatserna håller på att förvärras. Enligt forskarna används rädsla och hets, alltmer i takt med att recessionen fortgår. 
En arbetsgivare, eller en chef, som använder rädslan som vapen, sågar enligt experterna alltid av den gren de sitter på. Den här metoden kan få mycket allvarliga konsekvenser. Enligt undersökningar leder metoden till att de anställda lamslås. Pliktkänslan mot arbetsgivaren och motivation sjunker, samtidigt som sjukfrånvaron ökar. De anställda passiveras om de känner att deras åsikter ignoreras och ingen lyssnar på dem. 
Arbetstagarna anser att den bästa arbetsplatsen är en sådan, där ledningen har implementerat strategin i organisationen. I sådana organisationer avspeglas också förmågan att leverera resultat. De anställda uppskattar om ledarskapet håller dem väl informerade om organisationsfrågor och förändringar. En sund och fungerande arbetsgemenskap kommunicerar på ett öppet sätt, människor våga prata om olika problem, och samarbetet fungerar.

 

Företagens balanser har under den gångna recessionen varit starkare än tidigare, och har härmed fungerat som en buffert under lågkonkunkturen. Skulle företagen ha haft svagare balanser skulle följderna av recessionen varit betydligt värre än det vi nu sett. Många småföretag har tack vare en stabilare ekonomi kunnat undvika konkurser och uppsägningar.

Under den senaste tiden har röster höjts för en skärpning av dividendbeskattningen. Bl.a arbets- och näringsminister Anne Sinnemäki krävde den 19.1 en skärpning av dividenbeskattningen i olistade börsföretag. I uttalandet användes också benämningen skattefria dividender. Dividender som företagare lyfter är ingalunda skattefria. Företagaren betalar före dividendutdelningen, även skatt i olika andra former t ex moms, skatt på bolagets vinst och arbetsgivaravgifter. Ett aktiebolag betalar först 26 procent skatt på sin vinst, efter vilket bolaget kan betala en dividend på högst nio procent av det placerade kapitalet i bolaget.

Alla skärpningar av företagarens verksamhetsförutsättningar i rådande ekonomiska konjunktur kan äventyra de arbetsplatser som företagen skapar och riskerar därmed att orsaka staten långt större kostnader än vad de ökade skatteintäkterna skulle inbringa. Med andra ord ett grönt gift mot småföretagare.