Dagligvaruhandelns maktposition inom livsmedelskedjan måste brytas
Riksdagen godkände statsbudgeten för år 2019. Budgetbehandlingen avslutades efter omröstningar under årets sista plenum fredagen den 21 december. Budgetens slutsumma är cirka 55,5 miljarder euro, vilket är cirka 0,3 miljarder euro mindre än budgeterat för 2018. Den senaste tiden har sysselsättningen utvecklats gynnsamt. Sysselsättningen väntas stiga till över 72 procent nästa år, samtidigt som arbetslösheten sjunker till 6,9 procent. Den Kristdemokratiska riksdagsgruppen gav regeringen ett erkännande för att sysselsättningen och skuldspiralen svängt. Regeringens ekonomiska politik har till flere delar gett önskat resultat.
Trots det goda konjunkturläget fortsätter dock skuldupptagningen inom den offentliga ekonomin, och det strukturella underskottet förväntas bestå trots konjunkturuppgången. De offentliga finanserna får därmed inte det handlingsutrymme som skulle behövas för att skapa beredskap inför en kommande nedgång. De låga födelsetalen ger anledning till bekymmer. De åldersbaserade utgifterna kommer att öka under de kommande åren. För att skapa hållbar tillväxt krävs det nya reformer. Förutom en fungerande social- och hälsoreform behöver vi andra strukturella reformer, såsom socialskyddsreform, rättvisare beskattning och flexiblare arbetsmarknader.
KD:s riksdagsgrupp lämnade in vår reservation till finansutskottets betänkande om budgeten. Tilläggsförslagen i reservationen berörde särskilt barnfamiljer och de äldre, samt förbättrandet av deras situation. KD föreslog även en sänkning av mervärdesskatten på hälsosamma livsmedel, samtidigt som skatten på ohälsosamma produkter skulle höjas.
Under hösten har jag haft möjlighet att delta i budgetberedningen både i finansutskottet samt genom min position i jord- och skogsbruksutskottet. Vårt utskott presenterade ett enigt betänkande med en allvarsfylld text. I år kommer lönsamheten inom jordbruket att bli den svagaste på hela 2000-talet. Naturresursinstitutet beräknar att företagarinkomsten på gårdar som drivs på heltid och på större gårdar sjunker till 7 200 euro, vilket är ungefär 50 procent lägre är år 2017. På 15 år har inkomsterna från lantbruket minskat mer än 1 miljard euro. Den akuta krisen inom jordbruket kan lösas endast genom omedelbara och rätt riktade konkreta åtgärder. I budgetpropositionen ingår påkallade åtgärder för att förbättra lönsamheten inom jordbruket på lång sikt. Jordbruket måste få en ekonomisk hållbar grund i vårt land. För att jordbruket skall kunna garantera försörjningsberedskapen av närproducerad och ekologisk producerad mat. Dagligvaruhandelns maktposition inom livsmedelskedjan måste brytas. På samma gång måste vi få trenden att svänga, så att näringsidkarna får en framtidstro och ett hopp, istället för den känsla av hopplöshet som nu drabbat många.
Fisken i detaljhandeln är även allt oftare importerad vara. Det behövs mera satsningar på den inhemska fiskenäringen. Det är viktigt att fiskenäringen behålls lönsam och därmed attraktiv även för den yngre generationen. Lönsamheten påverkas bland annat av att fiskbeståndens livsduglighet förbättras och skadorna orsakade av säl och skarv minskas.
År 2019 års budget är alltså spikad och vi inleder ett nytt år. Trots en del orosmoln får vi ändå hoppas på ett bättre, framgångsrikt och välsignat Nytt år 2019!
Peter Östman
Riksdagsledamot, KD
Dela