Barn får två mammor men ingen pappa!

En ny moderskapslag har fått grönt ljus i riksdagens lagutskott. Om moderskapslagen träder i kraft, innebär det i praktiken att barn som kommit till genom fertilitetsbehandling får två bekräftade mammor, men ingen pappa. I utskottsbehandlingen stöddes lagförslaget av alla riksdagspartier förutom Kristdemokraterna.

Vi anser att lagförslaget kränker barnens rätt, genom att man fråntar barnets rättigheter att få faderskapet bekräftat. Beslutsfattare ska inte stifta lagar, som leder till ökad faderlöshet. Nu tar man inte hänsyn till barnens rättigheter i initiativet och samtidigt bryter man ner den etablerade moderskapsuppfattningen.

Betydelsen och omfattningen för samhället har inte observerats tillräckligt under beredningen av förslaget. Man har bl.a. inte gjort någon utvärdering av konsekvenserna för barnen. Faderskap går inte att ersätta med två mammor. I betänkandet har man inte i tillräcklig grad bedömt förslagets påverkan i förhållande till de mänskliga grundrättigheterna, och man har inte utvärderat vad det innebär när man slopar bekräftandet av faderskapet. I vår grundlag står det att barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Möjliggör lagförslaget att denna rätt uppfylls? Enligt mitt förstånd gör det inte det.

Enligt FN:s barnkonvention ska barn registreras omedelbart efter födelsen, samt ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sian föräldrar och bli omvårdat av dem. Konventionsstaterna ska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning. Också härvidlag haltar det.

En grundläggande princip är att man i all lagstiftning bör beakta den part som är i en svagare ställning, i detta fall barnet. Barn ska ha rätt att känna till sina föräldrar. Denna rätt har i huvudsak alla, oberoende av ålder eller livsskede eller om man är född i äktenskap eller utanför äktenskap eller om man har adopterats. Rätten att få känna till identiteten av könscellens donator först vid vuxen ålder kompenserar inte detta behov. På onsdagen, när lagförslagets debatterades i den första behandlingen i plenum, föreslog KD:s representant Laukkanen, att lagförslaget remitteras till grundlagsutskottet för utlåtande. Tyvärr fick vårt förslag om remiss till grundlagsutskottet inte gehör. Varför denna brådska? Var man kanske rädd för ett negativt utlåtande från grundlagsutskottet? Nästa veckas onsdag kommer lagförslaget till den andra och avgörande behandlingen. Kristdemokraterna kommer att föreslå att lagförslaget förkastas.

Dela