Besparingar i hemvårdsstödet hjälper inte exportindustrin

Den nya överdirektören för statens ekonomiska forskningscentral (Vatt) Juhana Vartiainen funderade nyligen i en intervju för Helsingin Sanomat hur man kunde finna lösningar på att höja produktiviteten i det finländska arbetslivet. Som ett förslag föreslår Vartianen en förkortning av hemvårsstödet.

– Alla tycker vi att det är skönt att vara hemma, men måste denna avkoppling finansieras med skattemedel så länge som under tre års tid, frågar sig Vartiainen.

Med dessa uttalanden beskyller Vartiainen många ansvarskännande föräldrar som har valt att själv sköta sina barn. Mödrar som sparat skattemedel istället för att utnyttja den kommunala dagvården. Vartiainen verkar ha valt hemvårdsstödet till ett mantra i diskussionen om hur man ska uppnå en förbättrad produktivitet. Det är inte riktigt rejält.

Jag är av helt samma åsikt som Vartianen om att vi behöver en högre sysselsättningsgrad om vi skall kunna trygga välfärden åt alla i framtiden. Prognosen för i år visar på endast en 0,8 % tillväxt, som tyvärr långt bygger på ökad privat konsumtion. Den prognostiserade tillväxten räcker inte till för att stärka statsekonomin, även om de åtgärder regeringen vidtagit förbättrar statens finansiella ställning. Den ekonomiska utvecklingen har stagnerat i de länder som är Finlands främsta handelskumpaner. Det här har lett till minskad export och en negativ handelsbalans.

Vi har alltså allvarliga problem och behöver snabbt finna åtgärder som stärker ekonomin. Men lösningen finner man inte i det att hemmamammorna skulle söka sig ett år snabbare ut på arbetsmarknaden. Det låter inte ens som en halvgod lösning på de demografiska utmaningarna som vi också brottas med. Fokus bör riktas in på åtgärder som stärker konkurrenskraften för våra företag och speciellt exportindustrin. Finland är som land mycket beroende av exporten och för att få mera exportintäkter krävs åtgärder som höjer förädlingsgraden på de finländska produkterna. År 2010 sjönk förädlingsgraden tex. inom den tekniska sektorn med 6 procent jämfört med föregående år, i landskapet Egentliga Finland med till och med 29 %. Tyvärr är den negativa trenden ett faktum inom många sektorer. Vi skulle snabbt behöva få tillväxtföretag som tillverkar produkter med hög förädlingsgrad och går på export.

Samhället bör uppmuntra till företagande, ansvar och flit. Ju flera företag som genererar vinst, desto bättre möjligheter finns det för ekonomisk tillväxt. Då minskar också behovet av skattehöjningar och nedskärningar i servicen. Men, på samma gång måste vi ta hand om den uppväxande generationen. Barnen behöver, förutom ekonomisk välfärd och offentliga servicetjänster, också närvarande föräldrar som bryr sig om dem. Källan till ett välmående samhälle finns i en välmående familj. Därför skall man stöda föräldrarna och familjen i fostrarrollen och uppskatta det arbete som utförs i hemmen.

Att sköta sina egna barn kan inte ses som en med skattemedel finansierad avkoppling, som överdirektör Vartiainen uttryckte det. Jag uppmuntrar Vartiainen att satsa mera av sin arbetstid på att tänka ut hur vi får flera entreprenörer som ger sysselsättning, samt företag som genom exportprodukter leder till att vi får en höjd förädlingsgrad. Om inte han gör det, får jag väl också fråga, om överdirektörens arbete för att nedbryta familjernas välmående måste finansieras med skattemedel.