Kategoriarkiv: Ecology

Med Nordiska Rådet på Grönland: Norden har momentum internationellt

På Grönland är spåren av den globala uppvärmningen mest påtagliga. Det avspeglade också vår mötesagenda, när Nordiska rådet inledde den politiska hösten med möten i Nuuk på Grönland i veckan. Klimatfrågor och Arktis stod i fokus.
Det var nu första gången sedan Nordiska rådet bildades 1952 som hela rådet möttes på Grönland. Septembermötet fungerade som förberedande möte inför den nordiska politiska hösten, som kulminerar vid Nordiska rådets 70:e session i Oslo senare i höst.
Under de två mötesdagarna sammanträdde också Nordiska rådets partigrupper, presidium och de fyra utskotten. Utskottet för ett hållbart Norden behandlade bland annat frågor om sjösäkerhet i Arktis och minskade utsläpp från sjöfarten. Det är viktigt att vi politiker får aktuell och faktabaserad information om klimatförändringarna.
Utskottet för kultur och kunskap, där jag är medlem, diskuterade bl.a ett gemensamt nordiskt problem när det gäller ungdomarnas utbildning. Avhopp från  gymnasiet/vidaregående utbildning är en utmaning för hela Norden. Ungdomar  som hoppar av skolan i förtid tenderar att få svårigheter att komma in på  arbetsmarknaden. Detta leder till konsekvenser både för den enskilde och för  samhället.
I alla nordiska länder genomförs både nationella, regionala och kommunala projekt  för att få ungdomar att fullfölja sin utbildning. Det finns all anledning att dela goda  exempel och erfarenheter för att vi ska kunna lära av varandra om vad som fungerar  eller inte fungerar så bra.
Inför 2018 fick Gränshinderrådet ett utökat mandat av de nordiska samarbetsministrarna. Rådets nationella representanter fick bland annat större befogenheter att kalla till möten med berörda ministrar, myndigheter och departement som kan bidra till att lösa gränshindren.
Hittills i år har rådet lyckats verka för att länderna undanröjt sammanlagt nio hinder för den fria rörligheten. Hinder på arbetsmarknadsområdet och för näringslivet har högsta prioritet i Gränshinderrådets arbete. Ett annat exempel är att mobila livsmedelslokaler inte tillåtits fungera som första ankomstplats för animaliska livsmedel som importeras till Finland. Detta har nu åtgärdats.
Finska ungdomar kan numera utföra sin praktik under studietiden i ett annat nordiskt land. Ersättningarna för patientresa mellan Norge, Finland och Sverige har tidigare inte varit möjligt. Detta har åtgärdats, bortsett när det gäller svenskarna. Detta för att nämna några exempel på gränshinder vilka undanröjts. Listan är fortfarande lång. Med de senaste åren har det nordiska samarbetet gått i en positiv riktning.
Med en gemensam profilering av Norden kan vi framhäva det vi har gemensamt: vårt nordiska perspektiv, våra värderingar och en kultur som härstammar från en gemensam historia. Norden har momentum internationellt.
Dela

Handeln måste ta sitt ansvar före det är för sent

Det finländska lantbruket blöder. Och det beror inte enbart på sommarens torka och svaga skörderesultat. Inte heller på grund av att fjolårets skörd regnade bort. Visserligen förvärrar det krisen, men problemet är betydligt allvarligare. Lyckligtvis beslöt regeringen, i samband med budgetrian, att bevilja lantbruket ett krispaket på 65 miljoner euro utöver de 21,5 miljoner som redan var reserverade i anslutning till budgetramarna i våras.
I ljuset av fakta ter det sig allt tydligare, att den största utmaningen är de stora handelskedjornas agerande. Handeln pressar ner priset på de inhemska livsmedlen och spelar med kortet om det utländska utbudets förmånlighet. Handelsjättarna redovisar en god resultatnivå och delar ut hundratals miljoner i bonus till kunderna. Den låga prisnivån drabbar följande länk i kedjan, dvs livsmedelsindustrin. Både mejerierna och köttindustrin drabbas. Dock inte lika kraftigt som den första länken i kedjan, dvs de som jobbar inom primärproduktionen. Det är bönderna som producerar våra inhemska livsmedel. Utan dem skulle varken industrin eller handeln kunna erbjuda inhemska produkter.
Tillsammans med kollegan, riksdagsledamot Mats Nylund hade vi i början av veckan möjlighet att lyssna på när en del österbottniska producenter gav en lägesrapport för jord- och skogsbruksminister Leppä. Diskussionen var allvarstyngd. Om inte de övriga länkarna i kedjan tar sitt ansvar nu, så kommer vi snart att se en kraftigt nedbantad inhemsk livsmedelsproduktion. Det betyder att både vår självförsörjningsgrad och krisberedskap är hotad. Det om något är allvarligt. En näring som körts i sank är svår att köra upp igen vid en eventuell krissituation.
Regeringens utredningsman, bergsrådet Karhinen, har uttalat sig kritiskt om den atmosfär som råder mellan handeln och industrin. Jag tycker det är ytterst märkligt att handeln resonerar så kortsiktigt. Den finländske konsumenten vet att vi har de renaste livsmedlen i världen. Finländarna vet också att vi i internationell jämförelse uppehåller en god djurhållning. Konsumenterna är till och med beredda att betala lite extra för maten. På ett villkor. Att de extra slantarna går till de som behöver det bäst, alltså till bönderna som producerar.
Minister Leppä inser problemet. Han har också gjort flera seriösa försök att få till stånd en lösning på obalansen i prispolitiken. Hittills med föga resultat. De olika marknadsaktörerna bör ta till sig projektet Ta hand om bonden Nu. Bakom varje måltid finns åtminstone en bonde. Folket är beredd att satsa på rena inhemska livsmedel. Handeln måste ta sitt ansvar före det är för sent. Klockan klämtar.
Dela