Kategoriarkiv: Ekonomi och sysselsättning

Har regeringen lyckats?

På onsdagen presenterade oppositionspartierna sina skuggbudgeter för nästa år. Både Centern och Sannfinländarna hade gjort seriösa beräkningar hur de skulle få statsekonomin i balans, samtidigt som de ville peka på åtgärder hur man uppnår ökad tillväxt och bättre sysselsättning. Debatten som följde var ingen höjdare. Det blev en pajkastning där man, enligt den bekanta modellen, beskyllde regeringen för att vara handlingsförlamad. Men, en del av regeringspartiernas representanter sänkte sig också till en låg nivå i debatten, genom att skälla på oppositionen, hänvisande bl.a. till centerns misslyckanden under de förra regeringsperioderna. Jag är inte förvånad varför medborgarna börjar tröttna på politiken och politikerna. Det går dåligt för staten, kommunerna och den privata sektorn. Våra problem är gemensamma och lösningarna hittas inte genom ständigt skäll eller teaterspel i riksdagens plenum. För att undvika att gå i samma fälla, höll jag endast ett inlägg i debatten.

Centerns och Sannfinländarnas budget innehöll olika slag av skattelösningar. Lösningar som, ifall de skulle realiseras, medför en differens på ca 1 miljard euro. Jag frågade hur oppositionen, som beskyller regeringen för handlingsförlamning, själva skulle lyckas förhandla sig fram till ett regeringsprogram, när deras budgeter innehåller avsevärda skillnader. Detta trots att de är bara två partier. Frågan besvarades inte.

Hur har då regeringen lyckats? Det nog skäl att vara ärlig och medge vissa misslyckanden. Vi har en lägre sysselsättning än regeringsprogrammets mål. Underskottet i statsbudgeten är tyvärr också större. Det här leder till att statsskulden växer mera än väntat. Ur ett kort tidsperspektiv, är det tre faktorer som påverkar den negativa trenden. Den globala ekonomin utvecklas inte enligt förväntningarna. Denna faktor kan tyvärr regeringen inget åt. Men, den andra faktorn gäller företagens och framförallt exportindustrins konkurrenskraft. Skattereformen som beslöts senaste vår borde ha verkställts redan när regeringen tillträdde. Samfundsskattesänkningen, som i viss mån inverkar på företagens tillväxt- och investeringsmöjligheter, träder i kraft först i början av nästa år. Det betyder att effekterna märks tidigast om ett år. Den tredje faktorn är kommun- och servicestrukturen. Kommunekonomin försvagas för varje dag som går och servicen, speciellt inom hälso- och sjukvården, är i vågskålen. Härvidlag finns det orsak för regeringspartierna att se oss i spegeln. Olika budskap inom regeringen, främst mellan de stora partierna, har skapat osäkerhet och kaos. Och det är vårt ansvar att reda ut problemet.

Dela

Sm-sektorns andel av BNP 40 procent.

Sm-företagen är viktiga för vår nationalekonomi.  Av företagens totala omsättning på 395 miljarder euro står sm-företagen  för hälften och merparten av deras omsättning uppstår inom industri och handel. Sm-sektorns andel av BNP är 40 procent.

Av importen utgör sm-företagens andel 23 procent och av exporten 10 procent.  Man bör också beakta att många små och medelstora företag fungerar som underleverantörer till stora företag, vars produkter och tjänster exporteras.

I många fall skulle enmansföretag ha möjligheter att expandera, men företagaren är inte nödvändigtvis beredda att iklä sig de nya risker och skyldigheter som en anställning innebär.

En anställning kunde i många falla underlätta för företagaren, eftersom man då skulle kunna dela på sysslorna. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna temporärt under 1-2 års tid, skulle man underlätta situationen för enmansföretagare att nyanställa.

Åtgärder i syfte att stärka näringslivet är en ödesfråga för Finland. Det är särskilt viktigt att vi ger postiva signaler till industrin som planerar investeringar, om att vi är beredda att trygga energisäkerheten till ett överkomligt pris också framöver.

Statsmakten bör trygga verksamhetsförutsättningarna för industrin. Då säkerställer man samtidigt att Finland inkasserar viktiga exportintäkter.  Energiskatten för industrin skall därför ligga på en nivå, så att näringslivet i Finland behåller sin konkurrenskraft.

Dela

Kristdemokraterna gav Lappfors byskola en andra chans

Gårdagskvällens stora fråga i Pedersöre var huruvida Lappfors skola ska stängas helt eller inte. Fullmäktigemötet inleddes 19.30. Lite efter klockan 21 röstade fullmäktige mellan SFP-gruppens förslag att återremittera ärendet till kommunstyrelsen och fortsatt behandling. SFP-förslaget förlorade med rösterna 17-18 och diskussionen återupptogs.

Efter många inlägg och några överläggningsavbrott drog det klockan 23.15 ihop sig till avgörande omröstning där Kristdemokraternas och Socialdemokraternas identiska förslag, att ge skolan en andra chans, stod mot styrelsens förslag att inte göra det. Omröstningen slutade 25-10 till Kristdemokraternas och Socialdemokraternas förmån och skolan i Lappfors tas således upp i budgeten 2011 med planerad byggstart 2012.

Alternativet skulle ha gällt enomröstning om att lägga ner skolan direkt. Tack vare kompromissförslaget ges Lappfors by en ny chans, att ännu under drygt ett års tid jobba för en positiv befokningsutveckling. Lyckas man få trenden att svänga kan byn få en ny skola, istället för den mögelskadade skolan.

Dela

”Jag är arbetslös”

I dagens Finland är det många, som med vånda och skrämd röst, är tvungen att svara ” jag är arbetslös”, när de får frågan ”vad gör du”?  Välutbildade mänskor, kompetenta till olika uppgifter – ja till och med lång arbetserfarenhet – men vad hjälper det när det inte finns jobb att söka?

Det enda som kan vara värre, än att väckarklockan ringer tidigt på morgonen, är väl att den inte gör det.  En utbredd arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser. Att ha ett arbete handlar naturligtvis om pengar.  Men, det handlar också om att vi som mänskor får höra till en gemenskap, om att känna att vara behövd, om tillfredställelsen över att få göra ett bra jobb.   Människovärdet ska inte mätas i hur mycket vi arbetar, hur mycket vi tjänar eller vad vi åstadkommer. Men att ha ett jobb eller en uppgift är en central del av vårt liv. Arbetslösheten måste därför med alla medel bekämpas.

Storindustrin, ofta börsnoterade företag, automatiserar och sanerar för att öka sin konkurrenskraft, samt för att optimera vinstmarginalerna. Istället för inom storindustrin, har de flesta nya arbetstillfällena under de senaste åren uppkommit i sm-företagen. Därför bör politiska beslut fokusera på att sänka anställningströskeln för sm-företagen.

Dela

Centerns två linjer angående pälsnäringen

Riksdagsledamot Karpela, som är mammaledig, skriver i sin blogg idag, att hon hoppas att Centerns nästa partiledare skulle kämpa för ett förbud mot pälsnäringen.

Riksdagsledamot Karpela anser att man i samband med uppgörandet av nästa regeringsprogram med friskt mod bör gå in för att föra in ett förbud mot pälsnäringen senast år 2025, och att målet uppnås genom pensioneringar och omskolningar.

Karpela skrev om sina tankar på lördagen i sin blogg. Statsminister Vanhanen konstaterade för bara ett par veckor sedan, att pälsnäringen är en laglig näringsgren som sysselsätter tusentals mänskor. Vanhanen konstaterade vidare, att de upptäckta skötselbristerna går att rätta till, och att det inte finns någon orsak att förbjuda näringen. Centern verkar köra med två linjer. En som passar mänskorna på landsbygden och en som lämpar sig för City-mänskorna!

Dela

Stuveriarbetarnas krav orimliga

Av Finlands totala utrikeshandel levereras 80 procent sjövägen – av exporten 90 och av importen 70 procent. Exportens andel av bruttonationalprodukten är så hög som 40 procent.

Strejkar man i hamnarna betyder det att man förlorar 160 miljoner i exportintäkter och 120 miljoner euro importintäkter per dag. Hamnarna har en central roll i hela transportkedjan. Båt-, järnvägs-, landsvägs- och flygtransporterna bildar som helhet transportkedjan i hela Finlands ekonomi. Strejken skulle förmodligen också leda till stängningar av en del industrier redan inom loppet av en vecka.

Följderna av en strejk syns även i butikshyllorna eftersom 90 procent av importvarorna transporteras via hamnarna.  Enligt handeln skulle färskvaror som ex.utländska frukter och grönsaker ta slut först.

Stuveriarbetarnas löner ligger på en relativt god nivå. Med detta i åtanke, samt den nuvarande ekonomiska situationen, är stuveriarbetarnas krav och hot om en fullskalig strejk orimliga.

Dela

Den gröna ministern är ute och cyklar – igen!

Arbetsminster Anne Sinnemäki är ute och cyklar. Igen en gång. Nu vill hon förbjuda en laglig näringsgren, pälsfarmningen. För en tid sedan gick hon också ut mot företagarkåren genom missvisande uttalanden gällande dividendbeskattningen.

Som arbetsminister borde Sinnemäkis primära mål och bekymmer vara att skapa flera arbetsplatser. Men nej.  Istället satsar hon sin energi på att uttala förbud mot, en för vårt land och speciellt landsbygden, viktig näringsgren.

Eventuella missförhållanden i djurhållningen bör rättas till. Men tänk om den gröna ministern skulle satsa samma energi på att granska missförhållanden som sker inom vård och omsorg av mänskor. Jag vet inte hur bra ministern förstår sig på matematik, men om hon kan kalkylera, borde hon genast inse, att det procentuellt sett finns betydligt större problem  tex. inom äldreomsorgen i huvudstadsregionen, än vad det finns problem inom djurhållningen i vårt land. Ifall ministern inser vidden av detta problem, samt innebörden av en sådan jämförelse, skulle hon eventuellt inse konsekvenserna av sitt uttalande. Eller var månne hennes uttalande utstuderat populistiskt och åter en gång planerat som grönt gift mot landsbyggdsföretagarna? Hur det nu än vara må, men man förväntar sig nog ett bättre omdöme av en arbetsminister.

Dela

En bra arbetsgemenskap genererar resultat

Mjukvaruföretag Reaktor i Helsingfors valdes nyligen, för tredje gången i rad, till det bästa arbetsstället i Finland. Företaget är ett av Finlands mest framgångsrika IT-företag. Vad är det som gör en bra arbetsplats? ” Feelis, feelis och feelis”, utropade de anställda, i samband med prisutdelningsceremonin. 
Studier visar dock på att finländarnas illamående på arbetsplatserna håller på att förvärras. Enligt forskarna används rädsla och hets, alltmer i takt med att recessionen fortgår. 
En arbetsgivare, eller en chef, som använder rädslan som vapen, sågar enligt experterna alltid av den gren de sitter på. Den här metoden kan få mycket allvarliga konsekvenser. Enligt undersökningar leder metoden till att de anställda lamslås. Pliktkänslan mot arbetsgivaren och motivation sjunker, samtidigt som sjukfrånvaron ökar. De anställda passiveras om de känner att deras åsikter ignoreras och ingen lyssnar på dem. 
Arbetstagarna anser att den bästa arbetsplatsen är en sådan, där ledningen har implementerat strategin i organisationen. I sådana organisationer avspeglas också förmågan att leverera resultat. De anställda uppskattar om ledarskapet håller dem väl informerade om organisationsfrågor och förändringar. En sund och fungerande arbetsgemenskap kommunicerar på ett öppet sätt, människor våga prata om olika problem, och samarbetet fungerar.

Dela

Grönt gift mot småföretagare

Företagens balanser har under den gångna recessionen varit starkare än tidigare, och har härmed fungerat som en buffert under lågkonkunkturen. Skulle företagen ha haft svagare balanser skulle följderna av recessionen varit betydligt värre än det vi nu sett. Många småföretag har tack vare en stabilare ekonomi kunnat undvika konkurser och uppsägningar.

Under den senaste tiden har röster höjts för en skärpning av dividendbeskattningen. Bl.a arbets- och näringsminister Anne Sinnemäki krävde den 19.1 en skärpning av dividenbeskattningen i olistade börsföretag. I uttalandet användes också benämningen skattefria dividender. Dividender som företagare lyfter är ingalunda skattefria. Företagaren betalar före dividendutdelningen, även skatt i olika andra former t ex moms, skatt på bolagets vinst och arbetsgivaravgifter. Ett aktiebolag betalar först 26 procent skatt på sin vinst, efter vilket bolaget kan betala en dividend på högst nio procent av det placerade kapitalet i bolaget.

Alla skärpningar av företagarens verksamhetsförutsättningar i rådande ekonomiska konjunktur kan äventyra de arbetsplatser som företagen skapar och riskerar därmed att orsaka staten långt större kostnader än vad de ökade skatteintäkterna skulle inbringa. Med andra ord ett grönt gift mot småföretagare.

Dela

Privata sektorns återhämtning avgörande

Världsekonomin håller på att återhämta sig från en mardröm. Den globala ekonomin återhämtar sig nu snabbare än vad många förutspådde, men är fortfarande beroende av hur regeringarna i de mera avancerade ekonomiländerna stimulerar.

Regeringen får inte upphöra med stimulansåtgärderna för tidigt, i tron att ekonomin redan återhämtat sig och att vi står på en stadig grund. Finland bör i det här skedet fokusera stimulansåtgärderna på projekt som konkret leder till nya arbetsplatstillfällen.

De högkonjunkturer vi genomlevt har inte varit varken normala eller hållbara. Historien behöver kanske inte låta sig upprepas, men vägen till en mera hållbar välfärd kommer att kräva både ansträngningar och tålamod. På vägen tillbaka har den privata sektorns återhämtning en avgörande roll. I återhämtningsskedet kommer det att krävas ett bättre samspel mellan politiker, banker och företagssektorn, speciellt inom sm-företagssektorn.

Dela