Kategoriarkiv: EU

Förintelsen – Om detta må ni berätta

Under de senaste åren har historieforskare och fritänkare kommit med uttalanden som syftar till att förringa, eller till och med förneka Hitlers utrotningskampanj av judarna. Dessa uttalande har lett till en ökad antisemitism i flera länder. Förintelseförnekandet har sitt ursprung i antisemitism och betecknas i många europeiska länder som hets mot folkgrupp, och är därför förbjudet, i likhet med till exempel nazistiska hakkors.

Även Irans expresident, Mahmoud Ahmadinejad, har talat om Förintelsen som en ”myt”. Hamas har publicerat texter där Förintelsens existens ifrågasätts. Förintelseförnekarna påstår bl.a. att Hitler och Nazisterna inte hade någon plan för att utrota Europas judar, samt att antalet judiska dödsoffer är betydligt färre än de fem till sex miljoner, som nämns i etablerad forskning. De påstår också att dödsfallen inte berodde på systematiska massavrättningar, utan på grund av sjukdom

En del förintelseförnekare kallar sig antisionister. De ser sionisterna som ansvariga för Nürnbergrättegångarna, samt att Förintelsen endast iscensatts för att skapa en kollektiv skuldkänsla hos människor i Västvärlden, samt för att gynna Israel.

FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan uttalade sig för något år sedan om de som förnekar förintelsen. Kofi Annan sade; ” att minnas är en nödvändig tillrättavisning till dem som säger att Förintelsen aldrig har hänt, eller har överdrivits. Vi måste förkasta deras falska påståenden alltid och överallt där dessa kommer fram”.  Också EU-Komissionär Viviane Redding, som ansvarar för de grundläggande rättigheterna, har efterlyst att alla EU-länder borde göra det straffbart att bestrida att förintelsen har ägt rum. I Sverige gavs år 1997 en bok om Förintelsen i Europa 1933-1945″. Boken, ”Om detta må ni berätta”, kom till för att sprida fakta och information samt skapa diskussion om medmänsklighet och människors lika värde.

Rasistiska uttalandena och tecken på antisemitism ökar också i Finland, både i tidningsinlägg och på nätet. Är vår lagstiftning gällande hets mot folkgrupp tillräckligt tydlig, för att förhindra ökad rasism och högerextremism. För att få svar på frågan lämnade jag i veckan in ett skriftligt spörsmål, för att utreda möjligheten att förbjuda uttalanden som förringar, eller förnekar förintelsen.

Biträdande justitiekansler Puumalainen har uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över direktiven gällande skolornas jul- och våravslutningar där man sjunger psalmer. Att förbjuda psalmsång i våra skolor, samtidigt som det är tillåtet, att på offentliga forum förneka förintelsens existens, låter helt enkelt för absurt.

 

Dela

Ljusglimtar inom eurozonen

Senaste veckoslut deltog jag i ett möte i Madrid. Representanter från de Europeiska Folkpartierna och Kristdemokraterna deltog och värd för mötet var premiärminister Mariano Rajoys center-högerparti Partido Popular. Mötet var intressant ur två perspektiv. Finns det ljusningar i sikte inom eurozonen och vågar man tro på de positiva signaler som hörts från Spanien de senaste veckorna?

Spanien har genomlidit en fem års kris med en sprucken fastighetsbubbla och rekordhög arbetslöshet. Den spanska detaljhandeln har gått nedåt tre år i följd. För bara ett år sedan behandlade vi i riksdagen den spanska regeringens ansökan om ett 100 miljarders stödpaket, som syftade till att rädda banksektorn. Den spanska statsskulden var då inte ännu katastrofalt hög, i relation till deras BNP, men räntan på statslånen sköt i höjden, bl.a. på grund av problemen på fastighetsmarknaden. I slutet av året visade det sig dock att Spanien behövde låna endast 41 miljarder, istället för begärda 100 miljarder euro.

På hösten 2012 såg vi i regeringen och i stora utskottet mycket allvarligt på situationen. Ifall Spanien skulle ha varit tvungen att begära nödlån från stabiliseringsfonderna, också för statslånens del, skulle resurserna inte på långt när ha räckt till. Faran för att eurozonen skulle spricka, var i det skedet verkligen överhängande.

För en dryg månad sedan meddelade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, att de är ute ur recessionen. Senaste veckas ekonomiska rapporter bekräftade den spanska statsministerns prognos. Spanien nådde tillbaka till tillväxt under det tredje kvartalet, efter två och ett halvt år av krympande ekonomi. Men tillväxten är ännu på en låg nivå och återhämtningen går i sakta fart. Beskedet innebär trots allt Spaniens första positiva tillväxtsiffra, sedan det första kvartalet 2011. En starkare spansk export ligger bakom vändningen, enligt Spaniens centralbank Banco de España. Industristatistik pekar också mot att förstärkningen fortsätter.

Under helgens möte hade vi möjlighet att diskutera Spaniens och eurozonens utmaningar. Både premiärminister Mariano Rajoy och utrikesminister José Manuel G. Margallo såg ljus i tunneln. Den spanska regeringen har målmedvetet gått in för att rekonstruera landets ekonomi och genomför reformer, som visserligen smakar som en besk medicin folket, men är nog så nödvändiga. Och en majoritet av Spanjorerna verkar ha insett behovet av reformerna. En vändning till det bättre inger hopp om bättre tider också för grannlandet Portugal. Är då eurokrisen över? Nej, det återstår ännu mycket arbete i många EU-länder, förrän eurozonen återvinner sin konkurrenskraft och tillväxten tar fart. Men en ljusning verkar vara i sikte och förr eller senare borde det leda till positiva effekter också för vår exportberoende industri.

Dela

EU måste förändras

EU måste få tillbaka medborgarnas förtroende. Under de senaste decennierna har EU präglats av fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Men, i finanskrisens spår har medborgarnas förtroende för unionen naggats i kanterna. Därför måste EU förändras.

Det räcker inte med att EU utgör världens största marknadsområde. Emedan en allt större del människor upplever arbetslöshet, fattigdom och misär, finns det risk för att man förlorar visionerna. Faran är då också uppenbar, att populisterna vinner allt större understöd. Detta trots att inte de heller har några klara lösningsmodeller på problemen. Lösningen är inte extremnationalism. Svaren och lösningarna måste hittas genom att förtydliga vad EU betytt och kommer att betyda för människorna i vardagen. Också för de länder vars medborgare inte behövt uppleva krigets fasor sedan andra världskriget.

Mitt i den ekonomiska krisen finns det ändå många positiva saker som EU fört med sig. En del av dessa har blivit så självklara för oss, att vi kanske inte ens kommer ihåg att de har med unionen att göra. Till exempel, fri rörlighet inom unionen, frihet att välja studieplats eller arbetsplats i ett annat EU-land. Dessa exempel på saker som man lätt tar för givet.

Ur den ekonomiska synvinkeln har medlemskapet i EU och EMU också haft positiva konsekvenser för finländare. Jag vet att för många som läser detta, går tankarna t.ex. till Grekland och Spanien.  Ja, det är sant, vi berörs också av negativa utvecklingar i euroområdet. Men för Finlands medborgare har EU- medlemskapet  och tillhörandet av euron, betytt låg och stabil inflation, och nu under lågkonjunkturen också mycket låga bostadsräntor. För företag har en gemensam valuta och en gemensam marknad underlättat exporten.

Ingen kan med säkerhet säga hur Finland skulle se ut idag, om vi inte gått med i EU för nästan tjugo år sen. Men när vi nu är med, är det vår skyldighet att påverka Finlands och unionens framtid, och på bästa möjliga sätt dra nytta av de möjligheter som unionen bjuder för vårt land.

Dela