Kategoriarkiv: Näringspolitik

Orättvis bild av företagandet

Företags- och dividendbeskattningsreformen har väckt en stormig efterdebatt. Några dagar efter ramöverenskommelsen säger Vänsterförbundets ordförande Arhinmäki, att han inte fått rätt information gällande dividendbeskattningens följder. Uttalandet väcker naturligtvis median, som gör stor sak av skattereformen. Helt plötsligt verkar man ha glömt vad som egentligen varit motivet till skattereformen. Detta trots att många politiker under de senaste åren ondgjort sig över att många företag flyttar utomlands, samt över att våra företag inte är tillräckligt motiverade att investera och sysselsätta.

Oppositionen har krävt att regeringen vidtar åtgärder för sysselsättningen. När regeringen då besluter om förändringar i skattesystemet börjar kritiken. Helt väntat, eftersom det alltid finns både vinnare och förlorare i samband med reformer. Regeringen har i efterskott konstaterat att skatten på börsaktiedividender höjdes oskäligt mycket och justerade det tidigare beslutet. För olistade bolag infördes också ett tak på 150 000 euro, när det gäller dividenduttag med lindrad skattesats.

Under debattens gång har det funnits incitament som jag inte gillat. Den bild som en del medier och vissa politiker gett av företagskåren i Finland är inte rättvis. För medborgarna har målats en bild av företagarna som en girigare folkgrupp än andra. Och för att ytterligare späda på missnöjet har man låtit förstå att regeringen gett oförtjänta förmåner till företagarna. Denna bild är inte heller rätt.

Regeringens mål med skattereformen är att skapa bättre verksamhetförutsättningar för företagen. Till detta hör ett skattesystem som sporrar till tillväxt och investeringar. Många har frågat varför möjligheten till lägre beskattade dividender skulle gynna tillväxt och sysselsättning. Svaret är ganska enkelt. Ingen företagare kan lyfta ut stora dividendbelopp, utan att ha en stark balans och nettoförmögenhet i företaget. En stor nettoförmögenhet kan å andra sidan inte uppnås ifall företaget inte växer, sysselsätter, gör vinster och betalar bolagsskatt. Först efter att dessa steg uppnåtts, kan företagaren lyfta en del av dividenden till en lägre skattenivå. Denna sporrande mekanism bör finnas. Annars finns det knappast någon som finner det mödan värt att bära de risker som hör till företagandet. En företagare som placerar privat kapital i ett olistat bolag, iklär sig ett betydligt större ansvar, än de som placerar i fastigheter eller börsaktier. Därför bör också beskattningen för ägare i olistade bolag vara förmånligare än i börsbolag.

Dela

Det horribla pälsförbudet

Det finländska samhället grundar sig på flit, respekt för arbete och företagande, jämlikhet, gemensamt ansvar och omsorg om andra. Så lyder inledningstexten i det regeringsprogram som regeringen Katainen antog sommaren 2011. Men, i samband med regeringsförhandlingarna antogs ett förslag om att möjliggöra system för medborgarinitiativ. Målet var att främja röstningsaktiviteten och medborgarinflytandet demokratin i Finland. Skrivningen ledde till en ny bestämmelse i grundlagen, som trädde i kraft vid ingången av mars. Enligt den ska minst 50 000 röstberättigade finska medborgare ha rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. Namnunderskrifterna samlas in på papper eller elektroniskt. Personligen är jag inte säker på ifall medborgarinitiativ är till mera nytta eller skada för demokratin.

Nu, inkommande vecka överräcks det första medborgarinitiativet till riksdagen. Över 60 000 finländare har skrivit under ett medborgarinitiativ där man kräver att pälsfarmningen förbjuds i Finland. Bakom initiativet finns djurskydds- och miljörörelserna Animalia, Luonto-Liitto, Oikeutta Eläimille, och SEY Suomen Eläinsuojeluyhdistysten Liitto samt en rad andra organisationer. Namnundertecknarna utgör endast dryga 1 procent av befolkningen. Det ska bli intressant att se vilken tyngd en motion av det här slaget har i den politiska debatten. Och hur behandlingen kommer att ske.

Enligt en opinionsmätning som gjorts för tidningen Maaseudun Tulevaisuus är det trots allt fråga om bara en knapp femtedel av finländarna som vill förbjuda pälsfarmningen i Finland. Över hälften av dem som svarade på enkäten anser sig veta mycket lite eller ingenting om pälsfarmningen.

Riksdagen är dock skyldig att ta upp medborgarinitiativet till behandling, men bedömer sedan om initiativet ska godkännas eller om eventuella ändringar ska göras. Grundlagsutskottet ansåg, när det avgav sitt betänkande, att medborgarinitiativen endast kompletterar det representativa systemet. Lagstiftningsarbetet skall fortsättningsvis huvudsakligen bygga på propositioner och lagmotioner från riksdagsledamöterna. I bästa fall kan utvecklingen av medborgarinflytandet rent allmänt bidra till att folk inte fjärmar sig från politiken. Men, i värsta fall kan det också leda till ytterligare misstro mot politiken. Jag är nämligen rätt övertygad om att detta medborgarinitiativ inte kommer att leda till något förbud av pälsnäringen. Skulle ett förbud mot pälsnäringen godkännas, grundar sig det finländska samhället inte mera på flit, respekt för arbete och företagande, jämlikhet, gemensamt ansvar och omsorg om andra, som regeringsprogramstexten lyder. Ett förbud skulle vara helt horribelt. Jag för min del har en tydlig åsikt när det gäller pälsnäringen och kommer inte att låta mig påverkas av namnlistan.

Dela

Samfundskattesänkning ska inte betalas genom att sänka gränsen för skattefri dividend

Nu behövs radikalare åtgärder vidtas för att bl.a. sänka företagens samfundskatt för att få fart på tillväxten och sysselsättningen. Om vi på riktigt vill förbättra de finländska företagens konkurrenskraft och få fart på tillväxten, måste det tas till radikala åtgärder istället för småpysslande. Samfundskatten borde sänkas till 20 % från dagens 24,5 %.  Sänkningen skulle kosta ca 0,9-1,6 mrd euro enligt olika beräkningar. Skattelättnaden kunde kompenseras genom att skära ner en del byråkratiska företagsstöd. En sänkning av samfundskatten skulle vara bra för hela företagsfältet och det skulle förbättra förutsättningarna för företagsamhet, speciellt för små- och medelstora företag. En del av företagsstöden däremot leder till pappersarbete och sysselsätter mest till olika företagskonsulter och vilka gynnas mest genom stöden. Men, en sänkning av samfundskatten ska inte bekostas genom en sänkning av gränsen för skattefri dividend, som en del har föreslagit. För små- och medelstora, icke börsnoterade företag, bör den skattefria dividenden även fortsättningsvis hållas på samma nivå som idag.

Dela

Finland har förlorat konkurrenskraften – sänk bolagsskatten

Den Finländska ekonomin är i ett allvarligt läge. Finland har med knapp marginal undvikit recension, men utvecklingen och prognoserna ser dystra ut. Den ekonomiska verksamhetsomgivningen är förlamad. Både industrin och placerarna avvaktar utvecklingen, samtidigt som medborgarna minskar på konsumtionen. Osäkerheten och instabiliteten har lett till att företagen förlorat tron på framtiden. Ingen vågar investera, arbetsplatserna försvinner i en snabb takt. Samtidigt har de finländska företagens konkurrenskraft försvagats.

Balanseringen av ekonomin är ett av regeringsprogrammets främsta mål. För ändamålet finns två viktiga instrument, skattepolitiska åtgärder samt nedskärningar. För att få hjulen att rulla skulle det krävas modiga åtgärder gällande beskattningen. I den rådande situationen anser jag att
man kunde överväga en sänkning av samfundsskatten till samma nivå som i Sverige, från nuvarande 24,5 procent till 22 procent, eller lägre. En eventuell skattesänkning bör ändå inte förverkligas utan kopplingar till de inkomstpolitiska lösningarna, utan som en del av ett större paket som syftar till en förbättrad konkurrenskraft. Annars finns det risk för att sm-företagen drabbas av den nytta storindustrin får av skattesänkningen.

Regeringen bör ha ett fast grepp, förutom när det gäller beskattningen, i de inkomstpolitiska förhandlingarna. Nivån på personalkostnaderna har störst inverkan på företagens konkurrenskraft. Jag hoppas att arbetsmarknadsorganisationerna och finländarna, i samband med inkomst-uppgörelserna, har en mötesgående inställning när det gäller att förbättra konkurrenskraften. Det skulle samtidigt garantera bevarandet av mera arbetsplatser. Nu är det inte läge för stora löneförhöjningar.

Dela

Låt pälsnäringen utvecklas

Sammanfattning av undertecknads tal vid invigningen av Torp Frys Ab:s fryslagerbyggnad

Pälsbranschen har som näringsgren varit hårt ansatt under de senaste decennierna. Näringen har otaliga gånger dömts ut av olika förståsigpåare. Under flera års tid i början av 2000-talet kämpade pälsnäringen med stora lönsamhetsproblem. Det ledde till att många farmare slutade. En del farmare hade ekonomisk möjlighet att avsluta verksamheten, medan andra var tvungna att avsluta
verksamheten, endera genom konkurs eller skuldsanering. Men det fanns också sådana som ännu fortsatte kampen, av vilka de flesta i det läget egentligen inte hade något annat val.

Uppgång trots global finanskris

År 2008 när den globala finanskrisen slog till verkade jag som vd för Kust-Österbottens Företagarförening. Jag minns de krismöten som vi ordnade tillsammans med pälsnäringens representanter och en del finansiärer. Tyvärr fanns det i det läget också representanter för den offentliga sektorn, som inte trodde på näringens framtid och visade ointresse för eventuella
stödåtgärder. Idag, några år senare vet vi hur det har gått. Pälsnäringen går åter bättre och genererar enorma summor skattemedel till stat och kommun. Det här borde ju alla vara glada över! Enligt en rapport som sammanställts av Pellervos ekonomiska forskningsinstitut har pälsnäringen en avgörande betydelse för skatteintäkterna i många kommuner. Undersökningen bygger på analyser av skatteuppgifterna i fastställda bokslut. Skatteintäkter på miljontals euro
utgör grundvalen för flera österbottniska kommuners ekonomi. År 2011 som var det bästa året under den period som undersöktes uppgick den totala skattesumman inom näringen till närmare 60 miljoner euro. I förhållande till hela landets budget är andelen inte så stor, men när det gäller de 20 kommuner där pälsnäringen verkar är summorna högst betydande. Vad kan man få för 60 miljoner euro? Låt mig ta ett exempel: löne- och socialkostnaderna för uppskattningsvis 1400 vårdare torde utgöra cirka 60 miljoner euro!

Pälsnäringens politiska sits utmanande

Regeringsprogrammet berör pälsbranschen kort i två meningar. Först en kraftig formulering om att regeringen ”stöder fortfarande utvecklingen av pälsproduktionen som en ansvarstagande näringsgren”. Sedan en mer luddig skrivelse som väcker oroande tankar: ”Regeringen utreder
möjligheterna att stöda en frivillig övergång från pälsdjursuppfödning till någon annan näringsgren”

Pälsnäringens politiska sits är utmanande. Det finns politiker som ställer sig kritiska till näringen, men endast två partier – De Gröna och Vänsterförbundet – motarbetar den aktivt. Majoriteten bland oss fyra övriga regeringspartier och de två oppositionspartierna stöder, eller åtminstone accepterar, branschen som en laglig näring bland andra. Men tyvärr är inte alla glada över pälsnäringens positiva utveckling. Den pågående namninsamlingen till förmån för ett medborgarinitiativ, genom vilken man strävar till ett totalförbud för pälsnäringen, har i nuläget samlat drygt 40 000 namn.

Medborgarinitiativ borde syfta till utveckling istället för avveckling

Man kan ju fråga sig om proteströrelser av det här slaget var tanken, då man förberedde lagen som möjliggör medborgarinitiativ. Jag skulle ha bättre förståelse för ett medborgarinitiativ som syftar till att utveckla samhället. Dagens Finland behöver alla sina lagliga näringsgrenar, ifall vi skall klara av att uppehålla välfärdssamhället och därtill hörande kostnadsstegringar.

För övrigt väcker sättet på hur man samlar in namnen tvetydiga tankar. Man kan ju fråga sig om det är det korrekt att man har satt ut protestlistor i den multinationella Body Shop kedjans butiker. Body Shop är en brittisk kedja av affärer som säljer kosmetika produkter, som numera finns världen över. Företaget The Body Shop grundades av brittiskan Anita Roddick och hennes make och blev känd för dess miljövänlighet och för att inte testa produkter på djur. Men, man glömmer lätt att berätta att Body Shop kedjan sedan år 2007 ägs av kosmetikajätten L´Oréal. Företaget finns med på listan över vilka företag som använder sig av djurförsök. Kanske något att tänka på
för alla de som ivrigt tecknat på protestlistan mot pälsnäringen, just i dessa Body Shop butiker?

Tillgången på inhemskt råmaterial bör tryggas

En annan utmaning som näringen står inför är att fodertillverkarna kämpar med brist på inhemskt råmaterial. Detta i sin tur begränsar tillväxten av pälsdjursnäringen. Torkade animaliska proteinfoder klass 2 kunde lösa en del av bristen. En översikt och genomgång av lagtolkningen gällande benmjöl har utretts, genom ett upprop av fodertillverkarna och representanter för
pälsförbundet. Minister Koskinens stab reagerade snabbt på det brev som undertecknad tillsände ministeriet för ett par veckor sedan. Tillsammans med pälsförbundets expertis kommer vi att analysera ministeriets svar, samt förslag på nya alternativ, i hopp om att finna en snar lösning på råvaruproblemet.

Tillsammans med andra kolleger i riksdagen, vilka har en positiv inställning till lantbruks- och pälsnäringarna, kommer jag att fortsätta kampen för att pälsnäringen skall beredas möjligheter att utvecklas i en positiv riktning. Under hösten kommer vi, i samråd med pälsförbundet att vidta
åtgärder som stärker dessa målsättningar. Istället för att avveckla bör vi istället låta pälsnäringen utvecklas!

Peter Östman

Riksdagsledamot, gruppordförande

Kristdemokratiska riksdagsgruppen

 

Dela

Unga jordbrukare utanför miljöstödförbindelser

Jag lämnade i fredags ett skriftligt spörsmål gällande nya miljöstödsförbindelser år 2012. Maaseudun Tulevaisuus skrev på onsdagen den 22.2 att jord- och skogsbruksministeriet förbereder som bäst en förordning som ställer nya jordbrukare utanför möjligheten att göra miljöstödförbindelser.

Jag är speciellt bekymrad över sådana gårdar som nyligen har gått genom generationsväxling efter en paus med odlingen på gården.
Om någon, till exempel, har hyrt ut åkrarna på gården när gårdsägaren har avstått från jordbrukandet, har gården nu ingen miljöstödsförbindelse, som man skulle kunna överföra till den unga gårdsägaren. Ifall ministeriet nu besluter att nya förbindelser inte görs det här året, har nya jordbrukare i praktiken inga möjligheter att få miljöstöd, även om gården har åkrar som är dugliga till stöd.

Förordningen kom oväntat både till jordbrukare och till rådgivningshåll. Därför har det inte varit möjligt att beakta den i räntabilitetsräkningar för de gårdar som nyss har börjat sin verksamhet. Mängden av gårdar som drabbas av förordningen är kanske inte så stor, men en sådan här oförutsebart förändring ett hårt bakslag för en begynnande jordbruksföretagare.
Det är nog viktigt att utveckla stödvillkor, men jordbrukare borde kunna lita på lagstiftarens följdriktighet när det gäller tidtabellen för nya villkor.

Dela

Grattis till alla Företagare!

Enligt en färsk enkät om företagandet är allt färre mänskor intresserade av att starta egna företag. Över 2000 personer deltog i enkäten. Nu var är endast en knapp tredjedel av de tillfrågade intresserad av att starta egna företag, medan motsvarande andel år 2006 var 46 %. Majoriteten av de tillfrågade anser att företagandet är nyckeln till god sysselsättning.

Exportindustrin har en central roll för Finlands nationalekonomi. I framtiden kommer också servicesektorn att ha en betydande roll för den ekonomiska utvecklingen. En av de viktigaste målsättningarna under regeringsperioden är att arbeta för ökad export, samt att höja förädlingsgraden. Näringspolitiken bör fokusera på en förnyelse av näringslivsstrukturen. Vi behöver mera månsidighet, flera företag som opererar på den internationella marknaden och bättre verksamhetsförutsättningar för småföretagen. Därför är det viktigt att regeringen beslöt att höja Finnveras finansieringskredit med 18 miljoner euro.

Idag firas den nationella Företagardagen. Syftet med dagen är att få unga mänskor att intressera sig för företagandet. Samhället bör uppmuntra unga till företagande, ansvar och flit.

Ju flera företag och därigenom en ökad tillväxtpotential för ekonomin, desto mindre behöver vi diskutera skattehöjningar och nedskärningar.

Dela

En dålig väg blir inte bättre med tiden

Ett fungerande vägnät är av avgörande betydelse för Finlands konkurrenskraft och landsbyggdens utveckling. Det finländska vägnätet består idag av sammanlagt 400 000 km vägar och trafikleder, vilket motsvarar 10 varv runt jordklotet. Av den sammanlagda persontrafiken sker idag 93 procent på vägarna och av frakttransporterna 68 procent. Sett ur ekonomiskt- och samhällsutvecklingsperspektiv, så har finansieringen för vägnätet under de senaste åren varit otillräckligt. Enligt expertis borde anslaget för vägunderhåll och byggande av nya vägar vara ca 250miljoner euro högre än vad det nu ligger på. En nivåhöjning i den klassen utgör ca 50 euro/medborgare under en 10 års period. För tillfället finns det tiotals med vägprojekt som väntar på finansiering. Dessa satsningar beräknas på sikt tillföra samhället mera ekonomisk nytta än vad investeringarna kostar. Finland behöver därför en mera långsiktig strategi för infrastrukturen och en budgetplanering som sträcker sig längre än över en valperiod. Vägar, broar och trafikleder har en central roll när det gäller sysslsättning och kokurrenskraft. Därför bör vägunderhållet lyftas till ett centralt tema under nästa regeringsperiod och nya finansieringsalternativ bör också sökas. Vägarna hålls inte i skick utan underhåll och en dålig väg blir inte bättre med tiden.

Dela

Rätt till arbete är en del av ett människovärdigt liv

Sysselsättningsgraden måste märkbart höjas under nästa valperiod. Arbetslöshet som pågått länge är en stor riskfaktor med tanke på segregering och mångfacetterade sociala problem. Oftast är sysselsättning och arbete det bästa skyddet för segregation. Rätt till arbete är en del av ett människovärdigt liv.
Det är konjunkturpolitiskt kontroversiellt att man med hänvisning till produktionsprogrammet har minskat på de offentligt anställda. Samtidigt som man stryper kommunerna, ökar man på antalet arbetslösa.
Att se till att de som jobbar mår bra på sina arbeten är livsviktigt. Arbetslivet får inte bara vara till för de som kan hålla sig friska och starka. De som är långtidsarbetslösa på grund av sjukdom borde också i allt högre grad komma in på sjukpensionsområdet. Från långtidsarbetslöshet och snuttjobb till heltidsanställda långvariga karriärer – Värt att kämpa för!

Dela

Småföretagare och barnfamiljer betalare i planerad skattereform

Den av Martti Hetemäki ledda arbetsgruppen som berett skattereformen har publicerat sin slutrapport. Arbetsgruppen föreslår en höjning av mervärdesskatten. Förslaget skulle påverka verksamhetsförutsättningarna speciellt för småföretagare. En annan grupp som skulle drabbas av momshöjningen är barnfamiljerna. Enligt beräkningarna skulle momsförhöjningarna inbringa 1,4 miljarder euro i mera skatteintäkter.

Regeringen har förespråkat en minskning av inkomstskatterna till förmån för en ökning av konsumtionskatterna. Men, genom det förslag som Hetemäki gruppen nu presenterar, skulle betalarna bli småföretagarna och barnfamiljerna.

För de småföretagare som verkar inom servicesektorn, och som då skulle tvingas betala högre moms, skulle det vara utmanande att höja prisnivån i motsvarande mån. Problemet berör speciellt företag som erbjuder service och tjänster som riktar sig till konsumentmarknaden. Idag finns det ungefär 160 000 enmans- och småföretagare i Finland. Hetemäki gruppens förslag kan leda till att hemmamarknaden stagnerar.

Förslaget om en sänkning av samfundsskatten är berättigad. Dock förutsatt att man inte ställer som villkor att man skärper dividendbeskattningen för icke börsnoterade företag. En skärpning av dividendbeskattningen skulle nämligen också drabba småföretagen. Ändringar i dividendbeskattningen påverkar småföretagens situation annorlunda än för börsplacerarna. Därför är det viktigt att fortsättningsvis ha en annan beskattningsprincip för icke börsnoterade företag. Det är skäl att notera att man inte kan trygga finansieringen av samhällsservicen enbart genom höjda skatter.

Välmående företag, en god sysselsättning och ekonomisk tillväxt är avgörande för hur Finland kommer att klara sig framöver.  Eller har Finland råd med en stagnerad hemmamarknad och därmed förvärrad situation för de småföretagare eller barnfamiljer som redan nu är i en svår sits.

Dela