Enligt en färsk enkät om företagandet är allt färre mänskor intresserade av att starta egna företag. Över 2000 personer deltog i enkäten. Nu var är endast en knapp tredjedel av de tillfrågade intresserad av att starta egna företag, medan motsvarande andel år 2006 var 46 %. Majoriteten av de tillfrågade anser att företagandet är nyckeln till god sysselsättning.

Exportindustrin har en central roll för Finlands nationalekonomi. I framtiden kommer också servicesektorn att ha en betydande roll för den ekonomiska utvecklingen. En av de viktigaste målsättningarna under regeringsperioden är att arbeta för ökad export, samt att höja förädlingsgraden. Näringspolitiken bör fokusera på en förnyelse av näringslivsstrukturen. Vi behöver mera månsidighet, flera företag som opererar på den internationella marknaden och bättre verksamhetsförutsättningar för småföretagen. Därför är det viktigt att regeringen beslöt att höja Finnveras finansieringskredit med 18 miljoner euro.

Idag firas den nationella Företagardagen. Syftet med dagen är att få unga mänskor att intressera sig för företagandet. Samhället bör uppmuntra unga till företagande, ansvar och flit.

Ju flera företag och därigenom en ökad tillväxtpotential för ekonomin, desto mindre behöver vi diskutera skattehöjningar och nedskärningar.

Ett fungerande vägnät är av avgörande betydelse för Finlands konkurrenskraft och landsbyggdens utveckling. Det finländska vägnätet består idag av sammanlagt 400 000 km vägar och trafikleder, vilket motsvarar 10 varv runt jordklotet. Av den sammanlagda persontrafiken sker idag 93 procent på vägarna och av frakttransporterna 68 procent. Sett ur ekonomiskt- och samhällsutvecklingsperspektiv, så har finansieringen för vägnätet under de senaste åren varit otillräckligt. Enligt expertis borde anslaget för vägunderhåll och byggande av nya vägar vara ca 250miljoner euro högre än vad det nu ligger på. En nivåhöjning i den klassen utgör ca 50 euro/medborgare under en 10 års period. För tillfället finns det tiotals med vägprojekt som väntar på finansiering. Dessa satsningar beräknas på sikt tillföra samhället mera ekonomisk nytta än vad investeringarna kostar. Finland behöver därför en mera långsiktig strategi för infrastrukturen och en budgetplanering som sträcker sig längre än över en valperiod. Vägar, broar och trafikleder har en central roll när det gäller sysslsättning och kokurrenskraft. Därför bör vägunderhållet lyftas till ett centralt tema under nästa regeringsperiod och nya finansieringsalternativ bör också sökas. Vägarna hålls inte i skick utan underhåll och en dålig väg blir inte bättre med tiden.

Sysselsättningsgraden måste märkbart höjas under nästa valperiod. Arbetslöshet som pågått länge är en stor riskfaktor med tanke på segregering och mångfacetterade sociala problem. Oftast är sysselsättning och arbete det bästa skyddet för segregation. Rätt till arbete är en del av ett människovärdigt liv.
Det är konjunkturpolitiskt kontroversiellt att man med hänvisning till produktionsprogrammet har minskat på de offentligt anställda. Samtidigt som man stryper kommunerna, ökar man på antalet arbetslösa.
Att se till att de som jobbar mår bra på sina arbeten är livsviktigt. Arbetslivet får inte bara vara till för de som kan hålla sig friska och starka. De som är långtidsarbetslösa på grund av sjukdom borde också i allt högre grad komma in på sjukpensionsområdet. Från långtidsarbetslöshet och snuttjobb till heltidsanställda långvariga karriärer – Värt att kämpa för!

Den av Martti Hetemäki ledda arbetsgruppen som berett skattereformen har publicerat sin slutrapport. Arbetsgruppen föreslår en höjning av mervärdesskatten. Förslaget skulle påverka verksamhetsförutsättningarna speciellt för småföretagare. En annan grupp som skulle drabbas av momshöjningen är barnfamiljerna. Enligt beräkningarna skulle momsförhöjningarna inbringa 1,4 miljarder euro i mera skatteintäkter.

Regeringen har förespråkat en minskning av inkomstskatterna till förmån för en ökning av konsumtionskatterna. Men, genom det förslag som Hetemäki gruppen nu presenterar, skulle betalarna bli småföretagarna och barnfamiljerna.

För de småföretagare som verkar inom servicesektorn, och som då skulle tvingas betala högre moms, skulle det vara utmanande att höja prisnivån i motsvarande mån. Problemet berör speciellt företag som erbjuder service och tjänster som riktar sig till konsumentmarknaden. Idag finns det ungefär 160 000 enmans- och småföretagare i Finland. Hetemäki gruppens förslag kan leda till att hemmamarknaden stagnerar.

Förslaget om en sänkning av samfundsskatten är berättigad. Dock förutsatt att man inte ställer som villkor att man skärper dividendbeskattningen för icke börsnoterade företag. En skärpning av dividendbeskattningen skulle nämligen också drabba småföretagen. Ändringar i dividendbeskattningen påverkar småföretagens situation annorlunda än för börsplacerarna. Därför är det viktigt att fortsättningsvis ha en annan beskattningsprincip för icke börsnoterade företag. Det är skäl att notera att man inte kan trygga finansieringen av samhällsservicen enbart genom höjda skatter.

Välmående företag, en god sysselsättning och ekonomisk tillväxt är avgörande för hur Finland kommer att klara sig framöver.  Eller har Finland råd med en stagnerad hemmamarknad och därmed förvärrad situation för de småföretagare eller barnfamiljer som redan nu är i en svår sits.

Livskraften i Pedersöre, Jakobstadsregionen och i hela Österbottens landskap återspeglas i utbildningsmöjligheter, arbetsplatsutbud och lockande boendeförhållanden

Grundstenarna för Pedersöre kommuns livskraft är en sund ekonomi och lönsamma företag.

Utan arbete och kompetens finns inte de skatteinkomster som behövs för att finansiera servicen. Livskraften i Pedersöre, Jakobstadsregionen och i hela Österbottens landskap återspeglas i utbildningsmöjligheter, arbetsplatsutbud och lockande boendeförhållanden. De här tre faktorerna är på många sätt avgörande och beroende av varandra.

Frågorna kring kommunens och regionens livskraft kan inte längre lösas av en enda aktör eller sektor. Mindre kommuner som tex. Pedersöre fungerar som goda invånargemenskaper, men har idag begränsade resurser, när det gäller att sörja för invånarnas hela välfärd eller när det är fråga om att främja områdets näringsliv och sysselsättning.

I den nuvarande lagstiftningen erbjuds kommunerna olika utvecklingsvägar. Kommuner kan gå samman av fri vilja och bilda starka primärkommuner, eller överföra ansvaret för välfärdstjänsterna till samarbetsområden. I vår region har hälso- och sjukvårds- samt socialväsendet avverkat det första året inom det nya samarbetsområdet, utan märkbara förändringar för den enskilde kommuninvånaren.

Styrbehovet av markanvändningen för stora stadsregioner är annorlunda än för glesbygden

Pedersöre Kommuns grundläggande näringspolitiska uppgift är att inom ramen för våra befogenheter bygga en lämplig omvärld för företag och andra aktörer, samt en trivsam boendemiljö för invånarna. Kommunen ansvarar idag för att ordna utbildning, besluta om markanvändning och planläggning, bygga och underhålla infrastruktur, vidta sysselsättande åtgärder samt att utveckla övrig verksamhet.

Med beaktande av den långkörare, som gällt planen för Edsevö handelsområde, bör Pedersöre framöver slå vakt om bevara en omfattande beslutanderätt i markanvändnings- frågor, samt se till att samarbetet blir bättre och att ansvarsfördelningen mellan staten, Österbottens Förbund och kommun förtydligas.

Olika områden och regioner har nämligen behov av olika metoder när det gäller styrningen av markanvändningen. Miljöministeriet, som ansvarar för markanvändnings- och planläggningsfrågorna, borde få en påminnelse om att styrbehovet för stora stadsregioner är annorlunda än för glesbygden.

Endera högre skatter eller slimmade välfärdstjänster

Eftersom Pedersöre och hela den närliggande regionen är ett exportberoende landskap, påverkas vår levnadsstandard av den ekonomiska utvecklingen i Kina, USA, Tyskland och även i våra nordiska grannländer. År 2009 minskade Finlands nationalprodukt mer än någonsin under de senaste 60 åren. Det finansieringshål som detta resulterade i har i första hand lappats genom en massiv låneupptagning.

I sviterna av finanskrisen är de flesta industriländer svårt skuldsatta. De präglas också av en väldig osäkerhet beträffande den ekonomiska utvecklingen, en rätt hög arbetslöshetsgrad, låga räntor och långsam återhämtning. I Storbritannien lade regeringen nyligen fram det hårdaste sparpaketet sedan andra världskriget, som kapar 500 000 offentliga jobb och sänker statsutgifterna med en femtedel på fyra år. I valet mellan att höja skatterna, som i Storbritannien är på en rätt låg nivå, eller att säkra välfärden, väljer britterna hellre låga skatter också i fortsättningen.Det återstår att se om Finlands välfärdsmodell består i den utmanande verksamhetsomgivning som vi lever i. I slutet av november är Finlands statsskuld redan större än någonsin och väntas dessutom att fördubblas fram till år 2015. Statskulden kan inte tillåtas växa i all oändlighet. Det gäller att välja: Endera högre skatter eller slimmade välfärdstjänster. Det valet kan nästa regering inte undvika.

”Det Nordiska välfärdssamhället är inte vår framtid, utan vårt arv”.

” Det Nordiska välfärdssamhället är inte vår framtid, utan vårt arv. I dag söker medborgarna andra former av livsmål”. Så skrev den svenske sociologen och framtidsforskaren Lorenz Lyttkens i mitten av 1980-talet. Lyttkens tankar har rätt långt fått rotfäste också bland oss Pedersörebor. Lyttkens var inte den första som förutspådde att nya mål och visioner skulle ersätta välfärdsideologin. Ända sedan 1970-talet har samhällsforskare utgått från att stödet för den nordiska modellen försvagas.

Inom de närmaste åren märks kraftiga förändringarna i befolkningsstrukturen. All statistik visar på att det föds allt mindre antal barn per familj, samtidigt som vi har allt flere äldre mänskor utanför arbetslivet. Kontentan av dessa faktorer, i kombination med ett allt mer individualistiskt tankesätt, leder onekligen i förlängningen till högre skatter. Dagens generationer med mera individualistiska ideal urholkar på sikt möjligheterna att uppehålla den traditionella välfärdsmodellen. Detta medan man ställer ständiga nya krav på både servicenivå- och utbud av kommunala tjänster.

Kommunerna får inte åläggas nya uppgifter

Under nästa regeringsperiod bör därför utgångspunkten vara att staten avhåller sig från sådan ny lagstiftning och nya normer som ökar kommunernas utgifter.

Kommunförbundet anser att nästa regeringsprogram bör innehålla en skrivning om revidering av statsandelssystemet, så att det blir mer kalkylmässigt och sporrar till ökad produktivitet.

Kommunförbundet anser också, att till den nya regeringens viktigaste uppgifter hör att förelägga riksdagen resultatet av den redan inledda totalreformen av kommunallagen. Detta för att en del av de nödvändiga lagändringarna ska kunna tillämpas redan under den fullmäktigeperiod som börjar år 2013, samt att den nya kommunallagen i sin helhet skulle komma att gälla när följande fullmäktigeperiod inleds.

Starka primärkommuner kan, enligt Kommunförbundet, modifieras utgående från lokala förhållanden så att den baserar sig på enhetliga pendlingsområden. I Pedersöres mål- och strategiplan för perioden 2011-2013 är det fastställt att vi ska verka som en stark landskommun med självständig verksamhet. Målet och strategin kan med relativt stor säkerhet uppfyllas fram till år 2013. Däremot är jag inte helt  övertygad om att målsättningen är realistisk att hålla kvar efter år 2013.

Skickligt ledda och välfungerande kommuner och samkommuner är en förutsättning för att invånarna, företagen och hela samhället ska ha framgång.

Under hösten har revisionsnämnden besökt flere av kommunens daghem, barnträdgårdar och skolor. Det som imponerande mest vid dessa besök, var personalens motivation och, ja kanske t.o.m. vi kan säga proffsiga syn och grepp på frågor som berörde deras verksamhetsområden. För Pedersöre kommuns framgångsfaktorer är det därför av yttersta vikt, att vi också i framtiden lyckas med att rekrytera kunnig arbetskraft, samt lyckas hålla den kvar inom kommunsektorn.

Det är en grundförutsättning för att producera kvalitativa välfärdstjänster. Inte minst då det gäller det växande behovet inom vård och omsorg. Men också läget inom andra kommunala förvaltningsgrenar skapar tryck på förändringar i personalstrukturen, kompetensbehovet och utbildningen.

Resultaten och produktiviteten måste höjas och framöver måste vi klara oss med färre anställda i proportion till utförda prestationer. Därför bör serviceprocesserna strömlinjeformas, samtidigt som arbetsprestationerna rangordnas genom utnyttjande av den tekniska utvecklingen. Skickligt ledda och välfungerande kommuner och samkommuner är en förutsättning för att invånarna, företagen och hela samhället ska ha framgång. Förmåga att leda i denna mångfald blir alltså en framgångsfaktor.

Det finländska penningsystemets historia är lika stormigt som landets och folkets historia. Finland började upplösa regleringen  av räntorna år 1983. Avregleringen av penningmarknaden ledde till en snabb ökning av kreditgivningen, vilket i sin tur gynnade byggandet. Den snabba ekonomiska tillväxten berodde på snabba och värdestegringar på fastigheter och börsaktier. Den ”konstlade” tillväxten ledde i sin tur till deflation, företagskonkurser och massarbetslöshet. I oktober 1991 tvingades Finland att devalvera marken. Regeringen beslöt hösten 1992 att avstå från en fast valutakurs och när marken tilläts flyta sjönk dess värde ytterligare i förhållande till andra valutor.

Finland var bland de första länderna som anslöt sig till EMU:s penningunion  1998 och 2001 byttes marken till euro. Den finska marken som länge tjänat som penningmedel i den finländska ekonomin kom till sin vägs ände. Genom beslutet strävade man till en stabilisering av finansmarknaden. Euron och EMU gjorde ändå att Finland fick ta del av penningunionens problem, vars storlek var i en helt annan klass än de nationella problemen. Det värsta är att placerare nu slår vad om krisländernas öden med hjälp av s.k. CDS-avtal. Man kan fråga sig varför EKP köper dessa förgiftade värdepapper.

Förstår minister Katainen verkligen på vilken spelplan han spelar? Förra veckan lovade Katainen att Finland kommer att kräva motgarantier av Irland. Tror Katainen på julgubben? Det tror inte jag. Istället ifrågasätter jag visheten i att staten på 90-talet pumpade in ca 10 procent av vår BNP i bankerna för att rädda den privat banksektorn. Många EU-länder är nu inne i en finanskris trots att man förutspått att Europa skall ha den bästa konkurrenskraften bland alla ekonomier. Är det fråga om storhetsvansinne eller vad gick fel? Nu tvingas skattebetalarna betala kreditförluster till ett värde av ca 4 000 miljarder dollar. Var finns moralen?

Samlingspartiets politik lutar allt mera åt vänster. Under de senaste åren har partiet övergett sina tidigare värderingar – Hem – Tro – Fosterland. Samlingspartiets partidagsbelsut att ställa sig positiv till könsneutrala äktenskap, samt att frångå den konfessionella religionsundervisningen i skolan, lämnar alltmera utrymme på högerflanket.
Kristdemokraterna kan ses som ett klockan 13.00 parti på den politiska klockan. I många frågor står vi också i den politiska mitten, men när det gäller den gammalborgerliga synen på äktenskap och kristendom står vi idag längst till höger.

Vi vill också engagera oss mera i företagarfrågor, eftersom de stora partierna som trängs i mitten, kring klockan 11.-12.00, verkar vara springpojkar åt enbart storindustri- och börsnoterade företag. Hem – Tro och Fosterland, i kombination med att måna om småföretagandet, vinner fortfarande gehör bland en stor del av landets befolkning.

EU-parlamentet beslöt under veckan, med knapp majoritet, att begränsa transportföretagarnas arbetstid till högst 48 timmar per vecka. EU-parlamentet ståndpunkt är ett allvarligt slag mot transportföretagens struktur, mot logistiken  och servicekapaciteten, samt mot hela det europeiska entreprenörskapet.

Faran är att man i framtiden begränsar privatföretagarnas egen arbetstid i det egna företaget också när det gäller andra branscher. Därför har det Finska förbundet för Transport och Logistik, SKAL rf, redan riktat en vädjan till EU-kommissionen. Enligt SKAL bör kommissionen reformera sitt förslag och lämna transportentreprenörerna utanför arbetstidsbegränsningarna. Om tidsbegränsningar dock senare verkställs bör Finland ta det lungt med verkställandet. Den här gången finns det ingen orsak för Finland att agera som EU: s modellelev, utan istället bör man låta övriga medlemsstater ta direktivet i bruk.

Det är svårt att tänka sig en transportentreprenör för vilken en 48 timmars arbetsvecka räcker till ens för att utföra obligatoriska uppdrag. För att inte nämna de privata transportentreprenörer som har bara en bil i verksamheten? Deras arbetsvecka skulle sluta redan senast på torsdagarna. EU-parlamentets beslut är absurt.

Den ekonomiska recessionen i Finland har varit mycket djup. En av de viktigaste ekonomisk-politiska frågorna är hur ekonomin snarast möjligt kan fås att svänga till en hållbar tillväxt. Utan tillväxt kan inte Finland bibehålla den nuvarande nivån på välfärdssamhället.

Nästa regering kommer att bära ansvar för att statsekonomin fås i skick. Långvariga underskott korrigeras inte automatiskt trots att den ekonomiska tillväxten skulle accelerera. Underskotten måste korrigeras genom målmedvetna åtgärder.

Hur skattemedlen används, till vad och hur mycket, måste noga övervägas.  De offentliga utgiftern måste fås i balans,  den offentliga serviceproduktionen effektiveras och arbetskarriärerna förlängas.
För att Finland skall resa sig ur den ekonomiska recessionen behövs nya innovativa tillväxtföretag.  På den globala marknaden konkurrerar många länder bl.a genom en förmånlig företagbeskattning. En konkurrenskraftig företagsbeskattning är avgörande för Finlands framtid. Målet bör vara att stödja företagens tillväxt med hjälp av en konkurrenskraftig företagsbeskattning. För höga skatter hämmar tillväxten och leder oftas till en spiral av höjda skatter. Samtidigt är möjligheterna till sänkta skattesatser under de kommande åren begräsade. Därför är det särskilt viktigt att välja sådana tyngdpunkter i beskattningen som stöder en tillväxt.