Den finländska kostcirkeln duger fortfarande

Det går knappast en dag utan diskussion om klimatångest,  köttkonsumtion, eller om biltrafikens utsläpp. Det är lovvärt att alla vill bidra, men lösningarna gällande energianvändningen uppnås inte tack vare det. Det krävs kollektiva, politiska lösningar. Lösningar som på både en global och nationell nivå inkluderar tydliga regler för marknadsaktörerna genom avgifter som gör det dyrare att släppa ut koldioxid.
När man förvandlar klimatpolitiken till vad du skall, eller icke skall göra, kan det gå helt fel. Och att skuldbelägga alla, att säga att ingen gjort någonting, är varken sant eller rätt. Debatten är så överladdad att knappt någon vettig mänska vågar ifrågasätta jargongen, utan att genast stämplas som elak och gammalmodig. Unga runt om i världen kräver snabba, konkreta klimatåtgärder. Det finns inga snabba lösningar. Däremot har det under de tre senaste decennierna gjorts en hel del. Finlands koldioxidutsläpp har minskat med 21 procent sedan 1990 talet. Och för tillfället bereds många konkreta åtgärder för att komma bort från den fossila bränsleanvändningen. Stenkolet är förbjudet i Finland efter 2029. Så att påstå att inget gjorts eller görs är helt fel och orättvist.
Kina och USA svarar tillsammans för över 40 procent av koldioxidutsläppen på jorden. EU, som en av världens tre största ekonomier, svarar i dag för knappt tio procent av de globala klodioxidutsläppen. Åtgärder inom EU kan tjäna som ett argument utanför Europa för att det går att kombinera låga utsläpp med hög levnadsstandard. De globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen var 35,76 miljarder ton år 2016. Länderna med störst utsläpp var Kina, följt av USA och Indien. EU:s samlade utsläpp var 3,43 miljarder ton, dvs 10 procent. Finlands utsläpp utgör endast ca 0,14 procent av de globala utsläppen.
Finlands består av 75% skogar och 8 % jordbruksmark. Det finns krafter som efterlyser åtgärder som kan vara till skada både för vår jord- och skogsbrukssektor. Det är kortsiktigt tänkt. Jag hyser tillit till aktörerna i vårt land inom de båda sektorerna. De har i decennier jobbat på nya lösningar. Och jobbar för tillfället intensivt med nya innovativa lösningar. Finlands skogars årliga tillväxt är bl.a. betydligt större än vårt uttag ur skogen.  
Det är viktigt att informera om förändringar i klimatet. Men debatten bör också balanseras av klimatlösningar och idéer om olika nya innovationer. Det kan ta några år, men på lång sikt är jag övertygad om att vi har lösningar för att bygga ett mera hållbart samhälle. Därför fortsätter jag att äta enligt den beprövade kostcirkeln. Jag äter finländsk potatis, hellre än importerat ris. Jag väljer inhemsk närodlat kött framom importkött och inhemsk fisk och inhemska grönsaker. Det som kan ge mig ångest är vad som händer, ifall det tas beslut som leder till att vi förlorar vårt inhemska jordbruk och skogsindustri, till mindre klimatsmarta länder.