Den nya adoptionslagen utgår från barnets bästa

I slutet av veckan remitterade regeringen sin proposition till ny adoptionslag till den första behandlingen i plenisalen. Frågor som berör familjelagstiftning väcker ofta känslor och debatt. Förslaget till ny adoptionslag har föreberetts noggrant på justitieministeriet. Lagutskottet, där bl.a undertecknad är medlem, har behandlat lagförslaget sedan slutet av oktober. Utskottet har under behandlingens gång hört ett tiotal sakkunniga från olika organisationer. Frågor som delat åsikterna kan sammanfattas i vem som skall ha rätt att adoptera samt frågan om övre åldersgräns för adoptionsföräldrarna.

Det allmänna och primära målet för revideringen är att främja barnets bästa vid adoption. Syftet är utöver detta att utveckla processen vid adoption inom landet genom att ta in exaktare bestämmelser om adoptionsrådgivning i lagen och genom att göra också adoptioner inom landet beroende av tillstånd på samma sätt som internationella adoptioner. Dessutom förbättras rättssäkerheten för de delaktiga under de olika faserna av adoptionsprocessen, vilket sker genom en utvidgad rätt att söka ändring i beslut som fattas under adoptionsprocessen.

När det gäller placering av barn, har det fogats en ny bestämmelse, enligt vilken ett barn i regel ska placeras i en familj där det får två adoptivföräldrar. Regeringen föreslår att endast makar i äktenskapsförhållande ska få adoptera gemensamt. Enligt dagens lagstiftning kan äktenskap ingås endast mellan man och kvinna. Det innebär i  att partnerna i ett registrerat partnerskap inte jämställs med makar vid tillämpningen av paragrafen. Partnerna i ett registrerat partnerskap kan alltså inte adoptera ett barn gemensamt. Inte heller sambor kan adoptera ett barn gemensamt. På den punkten ändras inte rättsläget från nuvarande praxis.

Regeringens motivering till att gemensam adoption inte blir möjlig för sambopar är framför allt att man vill sörja för barnets bästa och att barnets ska få så stabila och trygga uppväxtvillkor som möjligt. Också lagutskottet anser att dessa faktorer har särskild betydelse, eftersom barn som ska adopteras typiskt sett redan har flera förluster och separationer i bakgrunden.

Regeringen föreslår också nya bestämmelser som gäller nedre och övre åldersgräns för den som vill adoptera och minsta och största tillåtna åldersskillnad mellan adoptant och adoptivbarn. Enligt propositionen ska en adoptionssökande i regel ha fyllt 25 år, vilket motsvarar den gällande lagen. Dessutom får sökanden inte vara äldre än 50 år. Åldersskillnaden mellan sökanden och adoptivbarnet ska i sin tur vara minst 18 och högst 45 år.

I all familjelagstiftning bör man utgå från barnens perspektiv. Att få barn, biologiskt eller genom adoption, är ingen subjektiv rättighet för de vuxna utan det är en förmån som pliktar till ansvarstagande.