Ett land, ett folk, men två nationalspråk

      Inga kommentarer till Ett land, ett folk, men två nationalspråk

Regeringen har snart verkat halva mandatperioden. Kännetecknande för de första åren är att många lagförslag haft en dålig beredning. Man har sedan backat flera lagförslag. Det finns orsak för regeringen att vara mera lyhörd för vad docenter och sakkuniga säger i sina expertutlåtanden.
Inte minst när det gäller jourförordningen. Före riksdagsvalet var alla ense om att vård- och landskapsreformen bör ros iland. Efter många märkliga faser har reformförslaget nu varit på utlåtanderunda. Sammanlagt dryga 700 utlåtanden har avgetts om vård- och landskapsreformen. Responsen är till många delar entydig. Därför kan den inte förbigås i den fortsatta beredningen.
Regeringens lagförslag gällande jourreformen har fått mest kritik. Bland annat för att man inte vill ge Vasa centralsjukhus rätt att producera omfattande jourtjänster dygnet runt. Verksamheten kringskärs även kraftigt i de mindre regionala sjukhusen. Jourreformen innebär teoretiskt sett ingen direkt statussänkning för Vasa centralsjukhus. Enligt planerna skulle den nuvarande verksamheten tillåtas fortsätta i samarbete med Åbo universitetscentralsjukhus. Regeringen och den ansvarige ministern biter sig fast vid detta argument och visar därför heller ingen förståelse för kritiken. Men i praktiken finns det ett klart större hot för verksamheten på sikt. De landskap som har sjukhus med utvidgad jourverksamhet tilldelas mera finansiering än landskap med sjukhus som har begränsad jour.
De grundläggande språkliga rättigheterna förutsätter att nationalspråken är både formellt och i praktiken likställda. Detta verkar regeringen ha svårt att inse. De språkliga rättigheterna skall också förverkligas i praktiken. Det mest allvarliga i processen är att regeringen har manipulerat texter, genom att göra direkta felcitat av grundlagsutskottets tidigare utlåtande.
Finlandssvenskarna är idag knappa 300 000 till antalet. Den största andelen är bosatta längs kusten i Österbotten, en del längs Finlands södra kust. Under efterkrigstiden har vi minskat i antal. Kriget skördade också massor med finlandssvenska offer. Våra förfäder stred i de främsta frontlinjerna. Sida vid sida med finskspråkiga soldater. På hemmafronten ställde kvinnorna upp. På samma sätt som deras finskspråkiga medsystrar. Under de senaste decennierna har vi finlandssvenskar fått ett starkt stöd av våra presidenter och statsministrar. Ahtisaari, Halonen, Niinistö, Lipponen, Jyrki Katainen har stått upp för principen ett folk, ett land och två språk. Jag hoppas att regeringen ännu korrigerar sin nuvarande linje. Vi finlandssvenskar önskar vara en del av samma land, samma folk, men fortfarande med två nationalspråk. I nästa år fyller Finland 100 år. Temat för jubileumsåret är; Yhdessä – Tillsammans.