Finland betalar mera än vad vi får

      Inga kommentarer till Finland betalar mera än vad vi får


Den här veckans onsdag gav statsminister Marin en upplysning till riksdagen gällande EU:s återhämtningsfond.  Helt väntat lovprisade regeringspartierna det förhandlingsresultat som statsministern presenterade. 

Vissa motiveringar till stöd för återhämtningsfonden var i och för sig relevanta. Solidaritet med de övriga EU länderna som drabbats hårdare av corona än Finland var ett starkt argument. Lite mindre tilltalades jag av jämförelser och hotbilder a la Vitryssland. Att Finland tillhör väst och EU men och att vi helt plötsligt kunde bli en satellitstat under Ryssland om vi inte anammar villkorena, tycker jag var ett ytterst långsökta.

Coronapaketet eller återhämtningsfonden innefattar både direkta stöd och lån. Andelen stöd är 390 miljarder euro och andelen lån 360 miljarder euro. Statsminister Marin försökte redogöra för hur bra hon och Finland lyckats i förhandlingarna. Det beror ju helt på vad man har som utgångsläge i förhandlingarna, således vad man jämför med.

Faktum är att Finland betalar totalt 6,6 miljarder euro för paketet men får i gengäld endast 3,2 miljarder euro i stöd. Finland betalar alltså dubbelt mera än vad vi får från”återhämtningsfonden”. Länderna i sydeuropa blev de stora vinnarna. 

Att medlemsstaterna gemensamt lånar upp stora belopp för att sedan dela direkta bidrag är en verligt stor förändring i EU:s sätt att arbeta. En fördelning som sker på ytterst ojämlika grunder. Det innebär nog att EU förvandlats till något som det inte var tänkt att vara. För första gången i EU:s historia finansierar man EU budgeten med lånade medel.

Flera experter har varnat för att Finland tvingas betala för skuldtyngda länders gamla synder och den krisande euron. För även om man är överens om att det behövs nyinvesteringar och stödåtgärder så är många länder inte pigga på att ge bort pengar utan motprestation. Särskilt inte till länder som inte skött sina statsfinanser. Det leder till att den obalans som redan finns mellan medlemsstaterna ökar. Det handlar om att vissa länder anser sig ha en större rätt till att ta del av de andra ländernas skattepengar. Länder som Tyskland och Finland, och Norden överlag, resonerar i allmänhet att vi måste vara försiktiga med vår ekonomi, medan länder som Italien och Spanien har en helt annan kultur.

Grundlagsutskottet har i sina utlåtanden varit kritisk till den stora andelen direkta stöd som paketet innehåller. Utskottet poängterade att Finland måste slå vakt om sin budgetsuveränitet. Något som regeringspartierna inte verkade bry sig om när Stora Utskottet behandlade frågan. Nu kan riskerna realiseras genom det ansvar som Finland tar. Det är också en principiell fråga. Om EU kraftigt ökar den gemensamma skuldtagningen förändrar det unionens karaktär på ett dramatiskt sätt. Då måste man förändra grundavtalet istället för att bara tänja på tolkningar som EU och Finlands regering nu gör.