Fortsatt behov att utveckla kommunstrukturerna

Oppositionen, med Centern i spetsen, interpellerade senaste vecka angående regeringens planer till en fortsatt reform av kommunstrukturerna. Centern framförde stark kritik och påstod bland annat att regeringen redan håller på att rita kartor bestående av nya kommunområden, samt att regeringen kommer att tvångssammanslå kommuner. Dessa påstående är dock en modifierad version av verkligheten.

Under hela det förra årtiondet har det förts otaliga diskussioner om hur kommunerna skall klara av att ge service åt invånarna emedan kostandsnivån hela tiden stiger, samtidigt som inkomsterna minskar. Detta problem berör hela den offentliga ekonomin. Statsskulden har under de senaste 3 åren vuxit från dryga 50 till dryga 80 miljarder och denna negativa utveckling måste stoppas. Eftersom kommunalekonomin utgör en stor del av den offentliga sektorn är det naturligt att man är tvungen att spara kostnader också inom den kommunala sektorn.

Diskussionen om kommunernas antal och storlek är ingen ny fråga. Redan år 1965 konstaterade en arbetsgrupp bestående av representanter för små kommuner, att en kommun bör bestå av minst 8000 invånare för att ha kapacitet att uppehålla kommunal service. Utbudet och kraven på den kommunala servicen har ju inte minskat under de senaste 50 åren och därför finns det behov av fortsatta reformer och utveckling.

Det vanligaste argumentet mot förändring är att min eller vår kommun klarar sig ekonomiskt bra under nuvarande premisser. Bland våra Österbottniska kommuner finns det flera exempel på sådana kommuner. Det som man tyvärr ofta glömmer bort i sammanhanget, är att staten inom de närmaste åren kommer att tvingas se över statsandelsystemet, samt att åldersstrukturen på befolkningen automatiskt kommer att medföra höjda kostnader. I detta läge bör man våga ställa sig frågan, vad är viktigt ur befolkningens synvinkel? Är det viktigare att bevara det egna kommunvapnet än att utveckla den kommunala servicen till att motsvara tidens krav också på längre sikt.

Regeringens syfte med kommunreformen är inte att bråka med kommunerna, utan målet är att utveckla tillräckligt starka primärkommuner, vilka förmår ge en bred och högklassig service på längre sikt. Centerns tidigare kommunminister Manninen sade redan för 5 år sedan att det som hör till det förgångna kommer aldrig åter. Det går väldigt lätt att se bakåt och kritisera och ifrågasätta tagna beslut. Som folkvalda politiker, såväl riks- som lokalpolitiker, har vi ansvar för dagens situation, samt utgående från dessa premisser svara för hur tagna beslut inverkar på den kommunala servicen under närmaste decennierna.

I debatten gällande finanskrisen har man också fokuserat mycket på beslut som tagits tidigare. Det är ju väldigt lätt att se i bakspegeln och kritisera gjorda beslut. Speciellt när man har facit på hand och ser vad de gjorda besluten lett till. De senaste månaderna har debatten främst handlat om hur Greklandskrisen ska skötas. Finland fick efter många förhandlingsomgångar säkerheter för en del av det andra lånepaketet. Det återstår att se om lånet överhuvudtaget kommer att utbetalas. Euroländerna kommer med all säkerhet att noggrant följa upp hur den Grekiska regeringen verkställer de åtgärder som krävs, förrän man verkeställer det andra stödpaketet.