Kommunstrukturreformen kommer

      Inga kommentarer till Kommunstrukturreformen kommer

Pedersöre 2012

I Pedersöres budget för 2012 har det kalkylerats att verksamhetskostnaderna kommer att uppgå till ca 63 miljoner euro. Av Pedersöres totala tjänsteproduktion förverkligas idag drygt hälften som köptjänster. Största delen av tjänsterna köps från värdkommunen för social- och hälsovården, medan en del av tjänsterna köps av andra samkommunala organ.

En budget kulminerar i siffror och därför är det naturligt att man ofta fokuserar på siffror. Ibland lyckas vi mäta prestationerna i förhållandet till siffrorna. Inom vissa sektorer är det lättare att ha klara mätinstrument, medan det inom andra sektorer är betydligt mera utmanande. Inom vården, hela kedjan från vaggan till graven, är en sektor där det införts mätinstrument för olika prestationer. Anmärkningsvärt är att vi politiker av någon anledning fokuserat mera på kvinnodominerade sektorer när det gäller uppföljning av effektivitet.

Lagstadgade och frivilliga uppgifter

De lagstadgade uppgifterna måste kommunen sköta själv eller i samarbete med andra kommuner. Kommunen kan anlita den privata sektorn för tjänster, till exempel mat- och städtjänster, som behövs för att sköta dessa uppgifter. Frivilliga tjänster, såsom bl.a. tjänster inom motion och idrott, sköter kommunen i den omfattning som fullmäktige beslutar. Ur invånarnas perspektiv består kommunens viktigaste uppgifter i att ansvara för social- och hälsovården, undervisningen, teknik och miljöärenden, region- och näringsutvecklingsfrågor. Vid sidan av utbildningen utgör vården och äldreomsorgen den service som invånarna prioriterar allra högst. Därför är det skäl att vi som beslutsfattare är ytterst lyhörda för folkopinionen när det gäller dessa frågor. Jag återkommer därför till vårdfrågorna lite senare.

Kommunstrukturen före valet

Både före och efter riksdagsvalet har diskussionen om den kommande kommunstrukturen varit livlig. För två år sedan bjöds jag in till en diskussion, gällande framtidsutsikterna för de finländska kommunerna, av dåvarande kommunförbundsdirektören. Redan då hade kommunförbundet situationen ganska klar för sig.

Budskapet var tydligt, sett ur ett 20 års framtidsperspektiv måste något drastiskt göras om vi vill behålla nivån på välfärdstjänsterna. I april detta år, tre dagar efter riksdagsvalet föreslog Finlands Kommunförbund att modellen med en stark primärkommun ska utgöra grunden för kommunstrukturen i framtiden. Helsingfors med omgivning, stadsregionerna och övriga områden behöver modeller för en stark primärkommun som skiljer sig något från varandra. Det innebär att antalet kommuner och olika slags samkommuner, eller andra samarbetsarrangemang skulle sjunka avsevärt.

Kommunförbundets styrelse hade som mål, att så många kommuner som möjligt ska vara en stark primärkommun år 2017. I sin precisering förklarade kommunförbundet vad de menade.

”Det betyder en kommun som kan tillhandahålla välfärdstjänster och skapa förutsättningar för en livskraftigare kommun och demokrati. Enligt Kommunförbundet är den centrala utgångspunkten emellertid att de regionala skillnaderna erkänns. För att de kommunala tjänsterna ska kunna tryggas behövs utöver strukturreformen också nya sätt att producera tjänsterna. Utgångspunkten är en livskraftig kommun med allt effektivare tjänster”.

En starkare enhetlig kommunstruktur i stadsregionerna och en fungerande kommunstruktur i hela landet är det viktigaste målet med tanke på hela landets utveckling och invånarnas vardag. Man utgår från en stark primärkommun som bygger på en funktionell helhet: en kommun ska bestå av ett pendlingsområde eller någon annan sådan helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. Kommunförbundet ville med sitt uttalande bana väg för en fungerande kommundelsförvaltning. Allt efter som kommunerna blir större kommer det att behövas nya koncept som tryggar invånarnas påverkansmöjligheter i närmiljön.

Kommunstrukturen efter valet – kommunkartan kommer

Efter valet är det många som velat sticka huvudet i busken. Också många av de som varit med i Kommunförbundets verksamhet och planerat reformen. I januari kommer – oberoende om vi vill det eller inte – den omtalade kommunkartan att presenteras, varpå det följer en kommunrunda. Den sittande riksdagen kommer i rätt snabb takt att fatta beslut.

Nu om någonsin är det är skäl att diskutera, utreda och fundera hur vi på bästa sätt kan möta framtiden. Kan vi ytterligare utöka samarbetet – genom att bilda nätverkskommuner – eller lönar det sig i att gå ihop? Ingen dörr bör hållas stängd – enbart av principiella skäl. Det är vår plikt, att som folkvalda, åtminstone försöka se längre fram i tiden, se mera på helheter och hur vi på sikt kan trygga servicen till kommuninvånarna. Det är därför kommunen finns till, och det finns definitivt ingen orsak för oss att gräva ner oss i vår egen ”förträfflighet”.

Hälso- och sjukvårdsfrågorna är politiskt en megafråga i vår region.

Social- och hälsovårdsverket har verkat i regionen redan i ett par års tid. Flere ledande tjänstemän och politiker har gång efter annat påpekat att specialsjukvården är en akilleshäl och därmed orsak till varför kostnaderna ständigt ökar. Någon verkligt objektiv, djupgående analys varför kostnadsnivå anses vara på en för hög nivå har dock enligt mitt förmenande gjorts. Finns det kringliggande orsaker till kostnadsökningarna?

Det har länge påtalats resursbristerna inom primärvården. Den kritiken är säker befogad. En annan faktor som helt klart också höjer kostnadsnivån inom specialsjukvården är inhyrningen av läkarfirmor, på grund av att det är ytterst svårt att rekrytera läkare till olika tjänster inom sjukhuset. Man kan sedan fråga sig: hur många läkare skulle vara genuint intresserade av att flytta till ett sjukhus, som i medeltal 3-4 gånger per år, aviseras som nedläggningshotat.

I höst, efter att social- och hälsovårdsnämnden presenterade budgetförslaget har social- och hälsovårdsverket, på initiativ av samarbetskommunerna den 25.10 förhandlat om behovet av och möjligheterna att minska det godkända budgetförslagets omfattning.  Dessa förhandlingar resulterade i ett krav om att budgetförslaget bör minskas med 2,5 – 3 miljoner euro, samt att sparåtgärderna bör omfatta både minskningar som bör vidtas snabbt samt noggrant planerade och genomförda strukturella åtgärder.

Vad menas med strukturella förändringar – och – vad säger folket?

Vad menas med strukturella förändringar och vad betyder det i praktiken? Är det någon som egentligen brytt sig om att analysera vad detta uttalande och påföljande sifferlek leder till – eller är det fråga om ett medvetet val. Talet om att upphöra med förlossningsverksamheten tyck ha blivit ett mantra. Inbillar någon sig att kostnaderna ska försvinna.

Var finns uträkningarna på vad vi kommer vi att betala till andra sjukvårdsinrättningar?

Enligt Finlands grundlag ”skall det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa”.  Vidare heter det, ” att fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Deltagande och påverkande kan främjas i synnerhet genom att invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas”.

Så lyder alltså grundlagen. Vad säger folket? Det vet vi inte, eftersom inget egentligt hörande ordnats. Vad säger näringslivet? Handelskammaren och andra representanter för näringslivet har varit mycket tydliga. De anser att det är viktigt att vi har ett sjukhus som ger en så mångsidig service som är möjligt .

Pedersöres kommunstyrelses skrivning i beslutsberedningen om krav på strukturella förändringar inom, ja just det, specifikt och enbart specialsjukvården – rimmar illa.

Primärhälsovården är grunden i vårdkedjan. Det är skäl att minnas att om primärhälsovården inte fungerar leder det till höjda kostnader inom specialsjukvården. Å andra sidan kan vi jämföra det med ett husbygge. Ifall grunden är dåligt gjord river man väl inte bort vattentaket. Det leder ju bara till ytterligare förfall.

Implantat är dyra

Har vi råd att agera som vi gör? Samtidigt som vi har ett byggnadsprogram värt flere miljoner, så förespråkar kommunstyrelsen beslut som i förlängningen kan leda till att vi sågar möjligheterna att behålla specialsjukvården på nuvarande nivå i regionen. Vad blir kvar och vad kan det leda till? En längre väg till akut vård, sämre rekryteringsmöjligheter när det gäller vårdpersonal, skattemedel till ett värde av flera miljoner förs ut ur regionen, en tom sjukhusbyggnad och ökad arbetslöshet,osv.? Kristdemokraterna föreslår istället att kommunstyrelsens skrivning, om att strukturella förändringar bör göras speciellt inom specialsjukvården, ändras till att syfta på hela vårdkedjan. Annars blir det som när man har tandvärk och drar ut tanden. Efteråt finns ingen tand kvar. Och implantat är som bekant dyra.