Lämnar vi över en jätteskuld till följande generationer?

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om en omfattande stimulansfond för att avhjälpa corona-krisen i Europa. Fonden skulle dela 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder euro i lån åt alla de EU-länder som söker hjälp.
Kristdemokraterna har sagt nej till EU-kommissionens förslag. Finland gick inte med i ett EU som skulle bära upp gemensamma skatter eller ta gemensamma lån. EU kommissionens förslag leder till det här. Många poängterar vikten av solidaritet. Visst ska vi vara solidariska. Men då måste vi också tänka på framtiden och kommande generationer. EU-kommissionens förslag innebär nämligen att återbetalningen sker först mellan åren 2028-2058. Att godta dessa villkor är nog ett svek mot kommande generationer.
Regeringen kom med sin åsikt på torsdagen, endast en timme före debatten. Regeringens linje är att programmet är för stort, det blir för mycket stöd och för lite lån åt mottagarna. Bra så, men personligen anser jag att regeringens linje kunde ha varit ännu tydligare. Finland borde klart uttala, att vi kan inte gå med på något instrument, eller åtgärder som leder till gemensamma skulder eller någon ökning av EU-budgeten.
Regeringen presenterade i veckan årets fjärde tilläggsbudget. Det var väntat att regeringen gör satsningar på infran. Sådana satsningar är överlag goda. De har en sysselsättande effekt och vägprojekt som länge varit planerade, ex. stamväg 68, ska ändå förr eller senare verkställas. Satsningar på vägar, trafikleder och järnvägar är rätt väg att gå när det handlar om att stimulera ekonomin.
I och med den fjärde tilläggsbudgeten ökar Finlands statsskuld med 18,8 miljarder i år.Jag är orolig över det sätt som regeringen ”öppnat pajazzon” över hela linjen med hänvisning till coronapandemin. Man ökar också på sådana driftsutgifter som inte har koppling till corona. 
I höst kommer regeringen troligtvis att komma med ytterligare en eller två tilläggsbudgeter. Statskulden ökar således ännu mera. I år beräknas skuldkvoten öka med tio procentenheter till 70 procent av BNP. Enligt de ekonomiska prognoserna, blir staten tvungen att fortsätta skuldsätta sig i flera år framöver. Tidigare har vi haft svårt att hålla statsskulden lägre än 60 procent av BNP. Med nuvarande takt blir det svårt att hålla skuldkvoten under 80 procent.
Tidigare generationer hade som princip att överlämna ett arv till följande generation. Även om det betydde att de måste ge avkall på de egna kraven och behoven. Jag är orolig för det arv vi överlämnar. Det är inte min generation som kommer att återbetala lånen. Vi hinner inte. Jätteskuldberget kommer att betalas av i tredje och fjärde led. Det känns inte bra. Vår solidaritetskänsla bör sträcka sig längre i tiden än enbart idag. Det betyder att jag och min generation måste ge avkall på någon eller några av våra nuvarande förmåner. Inget är gratis.