Ljusning i ekonomin

Ljusning i den finländska ekonomin

På torsdagen arrangerade vår riksdagsgrupp ett företagarseminarium i Helsingfors. Temat för kvällen var utsikterna för tillväxtföretagen och digitaliseringens potential, samt Food from Finland. Vi fick ta del av två intressanta företagspresentationer. Företag som är inne i en stark tillväxt- och internationaliseringsfas. Inte helt överraskande hade båda företagen Österbottniska rötter.

Statsminister Sipilä och Företagarna i Finlands ordförande Jyrki Mäkynen deltog i seminariet. Både Sipilä och Mäkynen bekräftade det som också kom fram i Handelskammarens och Finlands Näringslivs rapport i veckan. Framtiden ser nu ljusare ut för de finländska företagen. Och vad gäller industrin och byggbranschen är den allra ljusast i de österbottniska landskapen. Förändringen har gått snabbt. Enligt rapporten var det positiva tongångar redan förra kvartalet, i oktober, men nu är förväntningarna rekordhöga.

Vad beror det på? Det är många faktorer som påverkat till den positiva riktningen. Den största orsaken beror på det att världsmarknaden kommit i gång när det gäller industrins investeringar, bland annat när det är fråga om sådana produkter som är ryggraden i den österbottniska industrin.

Redan för ett år sedan nämnde jag åt några av kollegerna inom regeringspartierna att BNP-tillväxten för 2017 kommer att växa med cirka 3 procent. I det läget förutspådde finansministeriet en tillväxt på knappa 2 procent. Kollegerna frågade om jag trodde att konkurrenskraftsavtalet hade en så stor inverkan? Nej det trodde jag inte. Jag underskattar inte avtalets betydelse. Framförallt när det gäller exportindustrin. Men det hade kanske en större psykologisk effekt än många räknat med. Det föddes i ett läge när Finlands ekonomi stått stilla i nästan 10 års tid. Det innebar också, att de finländska industriföretagen hade underinvesterat i många års tid. De flesta hade legat och väntat på bättre ekonomiska tider. Sedan när hjulen kommer igång kan det ske en snabb förändring till det bättre. Det blir en snöbollseffekt. Och det är just det vi behöver. Det hjälper stat och kommuner att bättre klara av att uppehålla välfärdssamhället. Skulle inte denna förändring kommit hade vi legat verkligen illa till. Det verkar just nu som om regeringens sysselsättningsmål på 72 procent ska kunna uppnås. Och det ska vi alla glädjas över. Våra utmaningar upphör inte med det. Ser vi på längre sikt, fram mot år 2030, borde vi komma upp till en sysselsättningsgrad mot 80 procent för att klara av att hålla igång välfärdsservicen på dagens nivå. Därför ska vi jobba för och hoppas att tillväxten håller i sig. En av de viktigaste faktorerna nu är att företagen lyckas få kompetent arbetskraft. Och att vi inte mäter ut tillväxten genom överstora lönehöjningar på förhand.

Dela