Sagan om Posten ledde till ministeravgång

      Inga kommentarer till Sagan om Posten ledde till ministeravgång

Medborgarna har under några veckors tid med spänning följt sagan om Posten. Det är bra att strejken är över, men processens gång och den förtroendekris som uppstått är allvarlig. Vad har regeringen för ansvar i frågan? Regeringens agerande stärker inte förtroendet mellan parterna på arbetsmarknaden. Regeringen borde säkerställa att arbetsmarknaden fungerar så störningsfritt som möjligt, vilket är en förutsättning för ett stabilt företagsklimat och nya investeringar.

Staten Finland har 46 bolag där man innehar majoriteten av aktierna. I 31 av dessa bolag har man 100 procent. I ytterligare 19 bolag är staten minoritetsägare. Finska statens roll som ägare av företag har väckt uppmärksamhet många gånger. Vem bestämmer, vem har ansvaret?

Går vi enligt regelboken så regleras verksamheten i fråga om statens ägarpolitik och ägarstyrning av lagstiftning, statsrådets beslut och god förvaltningssed. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli ansvarar för beredningen och genomförandet av riktlinjerna för ägarpolitiken. Till avdelningens uppgifter hör beredning och verkställighet av statens ägarpolitik samt bolagens ägarstyrning.

Statsminister Rinne kommenterade frågan på regeringens frågetimme i går på torsdag. Enligt Rinne presenterade postens styrelsens beslut för Paatero och enligt dem skulle 8 100 personer flyttas till ett annat bolag den 1 november och att 700 paketsorterare flyttas till ett annat kollektivavtal. Minister Paatero har påstått att det här inte passar för ägaren. Efter den diskussionen flyttade Posten 700 personer. Beslutet strider emot ägarens tydliga vilja, påstod Rinne under frågetimmen.

Postens styrelseordförande Markku Pohjola kom på fredag morgon med ett uttalande att staten, dvs regeringen, hela tiden stött beslutet att bolaget Posti Palvelut tar över paketsorteringen. Pohjola säger i ett pressmeddelande att Posten inte i något skede fått höra att ägaren, det vill säga staten, skulle motsätta sig planerna. Pohjola bekräftar att de fört en kontinuerlig dialog mellan ägarstyrningen och bolaget. Tjänstemän har också haft en central roll i dialogen. Posten har informerat ministern om planerna då de förbereddes. Om ägaren skulle ha haft en avvikande åsikt och det skulle ha tagits upp, skulle styrelsen ha reagerat, enligt Pohjola.

Statens ägarpolitik ska vara aktiv, öppen och pragmatisk. Den statliga ägarens viktigaste verktyg är självständig beredning av en ägarstrategi och utveckling av god förvaltningssed, det vill säga corporate governance. Minister Paatero har ansvarat för ägarstyrningen. Men det yttersta ansvaret bär dock statsminister Rinne. Det uppstod en situation som tyder på att någon låtit bli att agera när man borde ha agerat, alternativt glömt att informera om det aktuella läget, alternativt undanflyr ansvar när krisen är ett faktum, eller helt enkelt talar med kluven tunga. Sagan om posten ledde till att den kvinnliga ministern Paatero fick gå. Frågan är slutar det med detta?