Starköl i matbutiken är inte räddningen för Finland

Inför riksdagsvalet hade medborgarna stora förväntningar på att Finland skulle fås i skick. Detta skulle uppnås genom att byta ut makthavarna. Man ville ha en regering som i snabb takt fattar beslut. Och gör beslut som lämnats ogjorda. Listan på uppgifter var lång. Konkurrenskraften måste fås i skick. Det måste rensas i byråkratin. Sote-reformen måste fås i mål. Dessa målsättningarna är goda och och värda att sträva efter.

Regeringen har nu suttit ett år vid makten. Många bollar är ännu i luften. Sote-reformen är fortfarande inte i mål och näringslivet väntar febrilt på att samhällsfördraget skall ge den konkurrensförbättrande effekt som utlovats. Under olika årtionden har flera regeringar verkställt ny lagstiftning och nya normer som försvårat vardagen för både företag och privata. Medborgarna och framförallt näringslivet förväntar sig minskad byråkrati.

Jag försvarar många av de åtgärder regeringen försöker driva igenom. Det senaste förslaget, som lyder under det så kallade avregleringstalkot, har jag dock ingen förståelse för. Jag tänker då på de nya alkoholpolitiska linjedragningarna.

Vad sägs om följande förslag. Starkölen, dvs fyrans öl, får härefter säljas i matbutikerna. Starkare long drinks ska också få säljas i matbutikerna. Alko-affärerna får förlänga sina öppettider till klockan 21 istället för nuvarande 20. Alla restauranger med utskänkningsrättigheter får sälja alkohol till klockan 4.00. 16-åringar får servera alkohol under övervakning av den skiftansvariga chefen. Det ska även göras lättare att marknadsföra alkohol. I fortsättningen får kunden köpa flera portioner alkohol på en gång. Det blir även tillåtet att köpa alkohol på kredit. På det hela taget innebär det mera utbud, billigare drycker, mera drickande.

Jag är förvånad att en centerledd regeringen låter sig ledas av samlingspartiet och sannfinländarna i alkoholfrågan. Hela regeringen verkar ha fallit för locktonerna från lobbarna inom alkoholindustrin.

Cirka 100 000 barn lever i familjer där alkoholmissbruket åsamkar barnen livslång trauma. Istället för alkohol-, restaurang- och dagligvaruhandelns ekonomiska intressen borde man se till barnens bästa. Varje år dör ca 2000 personer av alkoholrelaterade orsaker. Pekka Puska, forskare på Institutet för Hälsa och Välfärd, förutspår att starkölsförsäljning i matbutikerna leder till 1000-1500 extra sjukhusbesök och 100-150 nya alkoholrelaterade dödsfall per år. Läkarförbundet påminner om att alkoholpolitiken är den faktor som mest påverkar kostnaderna för hälso- och sjukvården i vårt land. De alkoholrelaterade problemen i Finland kostar skattebetalarna uppskattningsvis 4-6 miljarder varje år. I övriga europeiska länder är det en skam att dricka sig berusad. Det är det inte i Finland. Fyllesnack och fylleskryt är istället en norm. En halv miljon finländare lider av alkoholproblem. Att tro att finländarna ska klara av att ta till sig den europeiska vinkulturen är att inbilla sig. Centerns valslogan inför valet löd Finland i form. Det går inte att dricka sig i form. Tyvärr för denna alkoholpolitiska linjedragning Finland i en annan riktning.