Vi har en 2-3 miljarders dold skuld inom vården

Under sommaren när riksdagen har paus i plenumarbetet har vi riksdagsledamöter möjlighet att besöka olika sommarevenemang. Man träffar folk i olika åldrar på olika orter. Vilken fråga engagerar och oroar folk mest just nu? Det är inte Brexit, inte klimatförändringen, inte heller världsekonomin. Nej, det är jordnära frågor som berör den enskilda mänskans vardag. På basen av de diskussioner jag fört med folk är nog åldringsvården just nu den fråga som engagerar mest. Frågan måste få en högre prioritet. Vi måste inse att problemet funnits i flera år och problemet växer varje dag. Våra åldringar lider, anhöriga lider och vårdpersonalen dignar under bördan. 
Enligt THL har vi i Finland 330 000 mänskor som fått examen inom vårdyrket. Av dessa jobbar sammanlagt 72 000 i endera andra yrken eller reser till Sverige eller Norge för att jobba inom vården där. I år fanns det endast 4600 sökande till närvårdarutbildningen. För endast 5 år sedan var siffran 8600. Vårdyrket lockar inte mera. 
År 2030 kommer 26 procent av befolkningen i Finland att vara över 65 år, vilket är ungefär 1,5 miljoner finländare. Under de två senaste decennierna har situationen ändrat snabbt. Arbetstempot har blivit allt snabbare inom vårdaryrket. Nya arbetsuppgifter delegeras åt vårdarna, och i effektiveringens namn förkortas patienternas sjukhustid så flera patienter kan behandlas. Den teknologiska utvecklingen kräver konstant att vårdarna lär sig nya färdigheter, och en stor tid går åt att fylla i olika elektroniska register, medan vården blir lidande. Gamla människor i allt sämre skick bor kvar hemma samtidigt som vårdarbristen gör hemvården allt knappare. 
De ökade behoven inom äldreomsorgen löses inte varken genom en social- och hälsovårdsreform eller en förvaltningsreform inom landskapen. Vi har brist på vårdare. Enligt världshälsororganisationen WHO:s beräkningar kommer det att behövas 9 miljoner nya vårdare fram till år 2030. Det kommer att finnas stor efterfrågan på vårdare i många länder. Således kan vi inte förlita oss på rekrytering från andra länder.
De förslagna ändringar i vårddimensioneringen går i rätt riktning. Mera personal per klientel ska underlätta arbetet för vårdarna. Men varifrån ska vi ta vårdpersonalen? När det redan är brist på vikarier. Ändringarna i vårdimensioneringen beräknas kosta 250 miljoner euro. Samtidigt är det små summor om vi analyserar det egentliga problemet. Om vårdyrket ska vara attraktivt måste lönen vara konkurrenskraftig. En rejäl löneförhöjning kommer att kosta 2-3 miljarder. Har vi råd med det? Åtminstone har vi inte råd att fortsätta som nu. Efersom det leder till att äldreomsorgen ramlar sönder. Medan åldringarna och de anhöriga tiger och lider.