Den stora debattfrågan i riksdagen förra veckan var Finlands förhållning till Nato. Natofrågan dök upp på onsdagen, när statsministern höll sin redogjorde angående Ukraina krisen. Det fanns inget att anmärka på statsledningens agerande i krisen. Finland har i långa tider eftersträvat konsensus, när det gäller både utrikes- och säkerhetspolitik, vilket betyder att även oppositionen deltar i beredningen.
Undertecknad höll Kristdemokraternas gruppanförande och i mitt anförande påpekade jag att den ryska militära interventionen i Ukraina och Krim är djupt oroande och ett brott mot folkrätten. Situationen bör därför hanteras skyndsamt, med diplomati och internationella civila och politiska insatser, för att förhindra att våldsamheter bryter ut. Det råder fortfarande stor risk att Ryssland agerar militärt i östra Ukraina. Men, istället för att ytterligare trappa upp situationen med militära medel, som förespråkats både i Ryssland och i väst, borde både EU och alla internationella aktörer söka fredliga och långsiktiga verktyg för att lösa konflikten. Politiska samtal måste vara vägen framåt, inte militär upptrappning från parterna..
Finlands förhållande till ett eventuellt Nato-medlemskap dök upp i och med att samlingspartiets Pertti Salolainen, som höll Samlingspartiets anförande i riksdagens Ukraina-diskussion, påminde om att Samlingspartiet stöder ett finländskt Nato-medlemskap. Salolainen sade, att enligt Samlingspartiet skulle Finlands säkerhet förstärkas, i fall vi blir medlemmar av Nato. Det tände naturligtvis debatten. Det finns delade meningar om när och hur en debatt om Finlands medlemskap i Nato skall debatteras. Jag anser att debattidpunkten var fel vald. Finland är medlem i EU och under de närmaste veckorna pågår intensiva förhandlingar med parterna i krisen. I ett sådant läge är det inte nödvändigt att ytterligare kasta bensin på lågorna.
Försvarsministeriet tillsatte senaste höst en parlamentarisk utredningsgrupp, som har till uppgift att för riksdagens räkning producera information om försvarets utmaningar på lång sikt. Vår försvarsdoktrin bygger på ett trovärdigt eget försvar, som territoriellt omspänner hela landet. Efter att utredningsgruppen kommer med sin rapport om utsikterna på längre sikt, finns det orsak att göra en bedömning gällande ett eventuellt Nato medlemskap. I det läget bör det dock göras en grundläggande analys av styrkor, svagheter, samt hot och möjligheter. Och i den diskussionen kommer säkert flera än ett alternativ att ligga på bordet.