Regeringens bokslut 

      Kommentarer inaktiverade för Regeringens bokslut 

Bokslutet närmar sig för statsminister Marins regering. Vilket arv lämnar den efter sig, vilka följdverkningar kommer det att medföra på längre sikt? Kristdemokraterna har kritisert regeringen för den snabbt ökade låneupptagningen och utebliven prioritering. Fram till slutet av 2023 ökar statsskulden ytterligare och landar kring 146 miljarder euro. Enbart ränteutgifterna för statsskulden uppgår nästa år till nästan samma belopp som välfärdsområdena skulle behöva för att täcka sitt finansieringsunderskott. I sin sista budget gjorde Marins-regering en valbudget där man i praktiken inte avstod från någonting, annat än att man inte tillräckligt beaktade den kris som jordbruket befinner sig i. 

Pengar har delats ut till regeringspartiernas egna favoritprojekt- och intressegrupper. Däremot har de strukturella reformer av ekonomin blivit ganska få under den här regeringsperioeden. För att få den offentliga ekonomin i balans borde en systematisk minskning av utgifterna ha gjorts, i kombination med att få fart på den ekonomiska tillväxten genom strukturella reformer. 

Marin regeringen har satt höga mål när det gäller klimatåtgärderna. Finlands anpassning till klimatförändringarna är inte i sig något nytt ämne. Finlands Akademis forskningsprogram Silmu, som startade 1990, studerade bland annat hur Finlands klimat kommer att förändras i framtiden och vilka effekter förändringarna kommer att leda till. För tjugo år sedan var det en diskussion om hur Golfströmen kommer att ändra. Skulle Finlands klimat bli kallare, eller skulle jordbruksförhållandena till och med förbättras på våra breddgrader? Idag, år 2023, har uppskattningar av effekterna av klimatförändringarna blivit mer exakta, men innehåller fortfarande flera osäkerhetsfaktorer.

De åtgärder som regeringen strävar mot syftar till att begränsa klimatförändringarna, men står tyvärr i konflikt med de åtgärder som är relaterade till anpassning och krisberedskap. Regeringen verkar inte ha insett att det finländska jordbruket utvecklats i en allt mer koldioxidsnål riktning. En hållbar utveckling bör ju absolut även omfatta aspekterna av samhällets krisberedskap och försörjningstrygghet, vilka i sig är kopplade till anpassningen av klimatförändringarna. 

Regeringen föreslår nu sent omsider ett tillfälligt el- och gödselstöd till jordbruket. Detta har man väntat länge på, även om stödet bara ger tillfällig hjälp. På årets första frågestund i riksdagen påminde jag igen en gång om situationen inom jordbruket. Varför? Därför att läget är kritiskt och många gårdar hotas av nedläggning. Det stödpaket som nu presenterats diskuterades redan före jul, men sattes på hyllan på grund av interna oenigheter inom regeringen.  

De viktigaste målen i KD-riksdagsgruppens budgetalternativ för år 2023 syftade till att trygga en fungerande social-, hälso- och äldreomsorg, att stärka landets kristberedskap och självförsörjning, samt att föra in statsekonomin på en hållbar grund. Med dessa mål för ögonen kommer vi att fortsätta att jobba.