Livskraften i Pedersöre, Jakobstadsregionen och i hela Österbottens landskap återspeglas i utbildningsmöjligheter, arbetsplatsutbud och lockande boendeförhållanden
Grundstenarna för Pedersöre kommuns livskraft är en sund ekonomi och lönsamma företag.
Utan arbete och kompetens finns inte de skatteinkomster som behövs för att finansiera servicen. Livskraften i Pedersöre, Jakobstadsregionen och i hela Österbottens landskap återspeglas i utbildningsmöjligheter, arbetsplatsutbud och lockande boendeförhållanden. De här tre faktorerna är på många sätt avgörande och beroende av varandra.
Frågorna kring kommunens och regionens livskraft kan inte längre lösas av en enda aktör eller sektor. Mindre kommuner som tex. Pedersöre fungerar som goda invånargemenskaper, men har idag begränsade resurser, när det gäller att sörja för invånarnas hela välfärd eller när det är fråga om att främja områdets näringsliv och sysselsättning.
I den nuvarande lagstiftningen erbjuds kommunerna olika utvecklingsvägar. Kommuner kan gå samman av fri vilja och bilda starka primärkommuner, eller överföra ansvaret för välfärdstjänsterna till samarbetsområden. I vår region har hälso- och sjukvårds- samt socialväsendet avverkat det första året inom det nya samarbetsområdet, utan märkbara förändringar för den enskilde kommuninvånaren.
Styrbehovet av markanvändningen för stora stadsregioner är annorlunda än för glesbygden
Pedersöre Kommuns grundläggande näringspolitiska uppgift är att inom ramen för våra befogenheter bygga en lämplig omvärld för företag och andra aktörer, samt en trivsam boendemiljö för invånarna. Kommunen ansvarar idag för att ordna utbildning, besluta om markanvändning och planläggning, bygga och underhålla infrastruktur, vidta sysselsättande åtgärder samt att utveckla övrig verksamhet.
Med beaktande av den långkörare, som gällt planen för Edsevö handelsområde, bör Pedersöre framöver slå vakt om bevara en omfattande beslutanderätt i markanvändnings- frågor, samt se till att samarbetet blir bättre och att ansvarsfördelningen mellan staten, Österbottens Förbund och kommun förtydligas.
Olika områden och regioner har nämligen behov av olika metoder när det gäller styrningen av markanvändningen. Miljöministeriet, som ansvarar för markanvändnings- och planläggningsfrågorna, borde få en påminnelse om att styrbehovet för stora stadsregioner är annorlunda än för glesbygden.
Endera högre skatter eller slimmade välfärdstjänster
Eftersom Pedersöre och hela den närliggande regionen är ett exportberoende landskap, påverkas vår levnadsstandard av den ekonomiska utvecklingen i Kina, USA, Tyskland och även i våra nordiska grannländer. År 2009 minskade Finlands nationalprodukt mer än någonsin under de senaste 60 åren. Det finansieringshål som detta resulterade i har i första hand lappats genom en massiv låneupptagning.
I sviterna av finanskrisen är de flesta industriländer svårt skuldsatta. De präglas också av en väldig osäkerhet beträffande den ekonomiska utvecklingen, en rätt hög arbetslöshetsgrad, låga räntor och långsam återhämtning. I Storbritannien lade regeringen nyligen fram det hårdaste sparpaketet sedan andra världskriget, som kapar 500 000 offentliga jobb och sänker statsutgifterna med en femtedel på fyra år. I valet mellan att höja skatterna, som i Storbritannien är på en rätt låg nivå, eller att säkra välfärden, väljer britterna hellre låga skatter också i fortsättningen.Det återstår att se om Finlands välfärdsmodell består i den utmanande verksamhetsomgivning som vi lever i. I slutet av november är Finlands statsskuld redan större än någonsin och väntas dessutom att fördubblas fram till år 2015. Statskulden kan inte tillåtas växa i all oändlighet. Det gäller att välja: Endera högre skatter eller slimmade välfärdstjänster. Det valet kan nästa regering inte undvika.
”Det Nordiska välfärdssamhället är inte vår framtid, utan vårt arv”.
” Det Nordiska välfärdssamhället är inte vår framtid, utan vårt arv. I dag söker medborgarna andra former av livsmål”. Så skrev den svenske sociologen och framtidsforskaren Lorenz Lyttkens i mitten av 1980-talet. Lyttkens tankar har rätt långt fått rotfäste också bland oss Pedersörebor. Lyttkens var inte den första som förutspådde att nya mål och visioner skulle ersätta välfärdsideologin. Ända sedan 1970-talet har samhällsforskare utgått från att stödet för den nordiska modellen försvagas.
Inom de närmaste åren märks kraftiga förändringarna i befolkningsstrukturen. All statistik visar på att det föds allt mindre antal barn per familj, samtidigt som vi har allt flere äldre mänskor utanför arbetslivet. Kontentan av dessa faktorer, i kombination med ett allt mer individualistiskt tankesätt, leder onekligen i förlängningen till högre skatter. Dagens generationer med mera individualistiska ideal urholkar på sikt möjligheterna att uppehålla den traditionella välfärdsmodellen. Detta medan man ställer ständiga nya krav på både servicenivå- och utbud av kommunala tjänster.
Kommunerna får inte åläggas nya uppgifter
Under nästa regeringsperiod bör därför utgångspunkten vara att staten avhåller sig från sådan ny lagstiftning och nya normer som ökar kommunernas utgifter.
Kommunförbundet anser att nästa regeringsprogram bör innehålla en skrivning om revidering av statsandelssystemet, så att det blir mer kalkylmässigt och sporrar till ökad produktivitet.
Kommunförbundet anser också, att till den nya regeringens viktigaste uppgifter hör att förelägga riksdagen resultatet av den redan inledda totalreformen av kommunallagen. Detta för att en del av de nödvändiga lagändringarna ska kunna tillämpas redan under den fullmäktigeperiod som börjar år 2013, samt att den nya kommunallagen i sin helhet skulle komma att gälla när följande fullmäktigeperiod inleds.
Starka primärkommuner kan, enligt Kommunförbundet, modifieras utgående från lokala förhållanden så att den baserar sig på enhetliga pendlingsområden. I Pedersöres mål- och strategiplan för perioden 2011-2013 är det fastställt att vi ska verka som en stark landskommun med självständig verksamhet. Målet och strategin kan med relativt stor säkerhet uppfyllas fram till år 2013. Däremot är jag inte helt övertygad om att målsättningen är realistisk att hålla kvar efter år 2013.
Skickligt ledda och välfungerande kommuner och samkommuner är en förutsättning för att invånarna, företagen och hela samhället ska ha framgång.
Under hösten har revisionsnämnden besökt flere av kommunens daghem, barnträdgårdar och skolor. Det som imponerande mest vid dessa besök, var personalens motivation och, ja kanske t.o.m. vi kan säga proffsiga syn och grepp på frågor som berörde deras verksamhetsområden. För Pedersöre kommuns framgångsfaktorer är det därför av yttersta vikt, att vi också i framtiden lyckas med att rekrytera kunnig arbetskraft, samt lyckas hålla den kvar inom kommunsektorn.
Det är en grundförutsättning för att producera kvalitativa välfärdstjänster. Inte minst då det gäller det växande behovet inom vård och omsorg. Men också läget inom andra kommunala förvaltningsgrenar skapar tryck på förändringar i personalstrukturen, kompetensbehovet och utbildningen.
Resultaten och produktiviteten måste höjas och framöver måste vi klara oss med färre anställda i proportion till utförda prestationer. Därför bör serviceprocesserna strömlinjeformas, samtidigt som arbetsprestationerna rangordnas genom utnyttjande av den tekniska utvecklingen. Skickligt ledda och välfungerande kommuner och samkommuner är en förutsättning för att invånarna, företagen och hela samhället ska ha framgång. Förmåga att leda i denna mångfald blir alltså en framgångsfaktor.