Beslutsfattandet i Europa har hittills medfört nästan enbart mera förplikterser för arbetsgivarna. Det går inte att fortsätta på den vägen. Inriktningen måste ändra. Onödiga sysselsättningshinder bör undanröjas så, att det möjliggör bättre förutsättningar för företag att skapa arbetsplatser. Annars försvagas vår konkurrenskraft ytterligare.
Om konkurrenskraften och lönsamheten försvagas får vi allt färre företagare. Det leder i sin tur till färre arbetsplatser. På det följer en lägre levnadstandard på grund av minskade skatteinkomster. Mindre skatteinkomster leder i förlängningen till att nivån på vårt nordiska välfärdssamhälle sjunker.
En av de viktigaste prioriteterna just nu är att trygga tillgången på företagskrediter. Som en följd av den ekonomiska krisen och det att kreditinstitutens verksamhetskriterier skärpts, har verksamhetsförutsättningarna försvårats för de små – och medelstora företagen. De små- och medelstora företagen höll Europa flytande under de svåraste stunderna av krisen. Att söka de skyldiga för finanskrisen och bestraffa dem, får inte leda till att de små- och medelstora företagen tvingas betala kalaset. Det bör ju vara i allas intresse att skapa bättre förutsättningar för företagen. Det är nyckeln till en bättre sysselsättning.