Emedan eurokrisen drar ut på tiden verkar trycket på ett kollektivt ansvar för skulderna öka. Flera ledande politiker, speciellt från krisländerna talar allt oftare om eurobonderna som en lösning på krisen.
Ett kollektivt ansvar för skulderna och en utökad finanspolitisk federalism är inte till någon fördel för Finland. Det skulle i värsta fall leda till att Finland betalar 1-2 miljarder mera i ränta för sin
statsskuld.
Finlands regering, med statsminister Katainen och finansminister Urpilainen i spetsen, har hittills haft en ytterst kritisk inställning till gemensamma Euro-obligationer. Jag anser att det enda rätta är
att hålla fast vid denna linje. Dessutom är det av ytterst vikt att man nu ordentligt reflekterar över Finlands roll i eurokrisens olika lösningsmodeller. Finland har hittills varit tvungen att fatta både ekonomiskt och politiskt obekväma beslut, genom att delta i olika stödmekanismer. Samtidigt har vi också ett ansvar för våra egna skulder och ekonomiska underskott. Därför finns det orsak
att noggrant överväga var gränsen går för Finlands deltagande i lösandet av eurokrisen.
Ifall de övriga euroländerna vill ha ett ökat kollektivt ansvar, bör Finland överväga att använda sig av den s.k. opt-out-möjligheten. Det skulle innebära att Finland håller fast vid det överenskomna grundavtalet, men är inte beredd till ett ökat gemensamt ekonomiskt ansvar.