I internationell jämförelse slår den finländska progressiviteten i beskattningen hårt ut när inkomsten stiger. En löntagare som förtjänar ex. 35 000 euro per år betalar 1,8 procentenheter mera i skatt än vad svenskarna betalar. Desto högre inkomst, desto större blir den procentuella skillnaden.
Med andra ord betalar finländarna redan i dagsläget mera skatt än invånarna i Europa. Vi betalar statsskatt och kommunalskatt, bränsleskatt, energiskatt och mervärdesskatt. Marin regeringen har just öppnat dörren för nya skatter via EU. Dessutom driver regeringen på införandet av en landskapsskatt. Nu vill statsministern ytterligare späda på genom att föreslå att kommunalskatten skall göras progressiv. Det är ingen god lösning. Vårdreformen, om den verkställs, leder nämligen till att 60 procent av kommunalskatten i sig blir progressiv, eftersom statsandelarna överförs till välfärdsområdena.
Medelinkomsttagarna är den största gruppen i Finland och som betalar den största delen av skatterna i Finland. Därför skulle framförallt medelinkomsttagarna drabbas av en progressiv kommunalbeskattning. Det blir ingen trevlig sak att strida om vem som ska få vilken bit av kakan, eftersom kakan blir allt mindre. Höga skatter slår nämligen mot företag och arbetande människor som skapar det välstånd vi alla lever på. För höga skatter leder till försämrad konkurrenskraft. Vilket i sin tur försämrar välfärden.
En god skatte- och livskraftspolitik utgör basen för en sund stats- och kommunalekonomi. Välfärd kan inte byggas med skulder. Arbete ska vara lönsamt och beskattningen rimlig.