Regeringens plan för en väg ut ur coronan, även kallad corona exit, presenterades för alla riksdagspartier på torsdagen. Planen handlar i främsta hand om på vilket sätt Finland skall återgå till det normala, efter att vaccineringen framskridit och smittspridningen fåtts under kontroll. För företagen är det viktigt att snarast möjligt få öppna upp verksamheten och kunna återgå till en så vanlig vardag som möjligt.
Finland skulle också vara betjänt av en annan strategiplan. Det behövs tydliga riktlinjer för hur Finlands konkurrenskraft skall förbättras, och hur vi skall få tillräckligt med nya investeringar, samt nå en höjd sysselsättningsgrad. I torsdagens Österbottens Tidning gav finansexperten Johnny Åkerholm en tydlig lägesbild. Han hänvisade till siffror, som visar att Finland underpresterar rejält. I mer än ett decennium har Finland sackat efter ekonomiskt jämfört med de övriga nordiska länderna och har haft nästan lika dålig ekonomisk tillväxt som Italien och Grekland, konstaterade Åkerholm.
Finlands offentliga skuldbörda beräknas i år växa till 73 procent av bruttonationalprodukten. Regeringens långsiktiga budget innehåller budgetmoment som förleder kostnadsökningar även i framtiden. Detta i kombination med vår demografiska utveckling, leder till att statsskulden redan inom några år kommer att vara över 80 procent av BNP. Regeringen ska inom april månad presentera de ekonomiska riktlinjerna för resten av regeringsperioden. Det vore av yttersta vikt, att regeringen, förutom coronastrategin, presenterar en plan hur vi ska ta oss ur skuldspiralen.
För det första måste Finland få fler utländska investeringar och mera utländskt kapital som stärker den finländska kunskaps- och innovationsbasen. För det andra behövs åtgärder för att öka sysselsättningen. Sådana åtgärder som påverkar sysselsättningen genom att tröskeln att sysselsätta sänks, åtgärder som ökar efterfrågan, åtgärder som tar bort inkomstfällorna, samt åtgärder som bättre svarar mot efterfrågan och utbud av arbetskraften på marknaden.
För det tredje måste den finländska arbetsmarknaden omstruktureras och göras mer flexibel. Det finns cirka 50 000 icke organiserade företag i Finland. Det är just dessa små och medelstora företag, som har den största tillväxtpotentialen när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. Ännu fler arbetstillfällen skulle skapas om arbetsvillkoren kunde avtalas mer flexibelt. Att främja lokala avtal är en av de mest angelägna sysselsättningsåtgärderna. Regeringen kan inte skjuta upp arbetsmarknadsreformerna, eller flytta över ansvaret för dessa enbart till arbetsmarknadsorganisationer.
Jag hoppas att regeringen inför halvtidsrian tar till sig finansexperten Åkerholms påpekande, om att inte förneka fakta, eller inbilla sig att läget är bättre än det är. Finland behöver inte enbart en corona-exit, utan också en plan hur vi tar oss ur skuldspiralen. Det förutsätter radikala åtgärder som gynnar investeringar, ökad ekonomisk tillväxt och högre sysselsättningsrad.