Senaste vecka inleddes årets plenumarbete i riksdagen. Jag hade inte själv möjlighet att delta i öppningen eftersom jag deltog i den årliga nationella bönefrukosten i USA, som ordnas varje år i februari och hålls i Washington DC. Ledamöter från senaten och representanthuset fungerade som värdar för politiker och ledare från över 140 länder. Bönefrukosten samlade i år över 3000 deltagare.
Vad är då nyttan med ett forum av detta slag? För det första andades evenemanget harmoni och glädje. Massor med inspirerande tal hölls. Den kristna trons goda kraft gick som en röd tråd genom alla tal. Att höra Haitis president Michel Martelly säga att drivkraften i hans arbete är Jesu Kristi kärlek, kändes styrkande. Rwandas presidents fru Jeanette Kagame vittnade rörande om det försoningsarbete som pågår i hennes land. Och sist men inte minst, President Obamas tal. Ett tal som fokuserade på rätten till religions- och trosfrihet. Han påminde om vikten att stiga upp till försvar för de som förföljs på grund av sin tro. En aktuell sak i vår tid när religiös förföljelse i världen drabbar mest troende kristna. Dystra rapporter om blodiga självmordsattentat mot kyrkor eller kristna som mördas blir allt fler. En stor del av världens flyktingar lämnar i dag sina hemländer av det enda skälet att de är utsatta för förföljelse på grund av sin kristna tro. Enligt International Society for Human Rights drabbar 80 procent av all religiös förföljelse i dag troende kristna. Det handlar därmed om den mest förföljda religiösa gruppen i världen. Var elfte minut, sju dagar i veckan, 365 dagar om året, dödas en person till följd av sin kristna tro. I 139 av världens länder förnekas sammanlagt 200 miljoner kristna den religionsfrihet som garanteras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. EU och Finland bör sätta press på länder som kränker religionsfriheten. Det finns ingen motsättning mellan att slåss för religionsfrihet för alla och samtidigt rikta fokus på fakta som visar på förföljelsen av kristna.
Evenemanget erbjöd också massor med möjligheter att knyta kontakter. En iögonfallande sak var den senaste tidens skriverier och tal, om att Finlands varumärke, ”brand”, är för svagt. Denna resa bekräftade tyvärr dessa påståenden. Vi har en hel del att jobba med. Först och främst att göra Finland känt, men också våra företag och de produkter vi har. Årets finländska delegation på bönefrukosten kom överens om att jobba för att få flera delegater från Finland till nästa års evenemang. Det skulle sitta bra med att ha statsledningen för Finland representerad år 2015.