Sänk båtskatten till havets botten

      Kommentarer inaktiverade för Sänk båtskatten till havets botten

Regeringen presenterade i samband med budgetrian ett förslag på en ny årlig skatt på registrerade båtar och motor­fordon. Enligt finansministeriet skulle skatten inbringa ca 50 miljoner till staten.

Jag anser att grunderna för en båtskatt är ogrundade. För det första ska man inte skapa nya beskattningsformer utgående från de argument som sannfinländarnas partiordförande Timo Soini använde. Han gladde sig över denna nya skatt som ”herrarnas nöje” skulle inbringa. Det luktade avundsjuka på långt håll.

För det andra ska man inte glömma grundprinciperna för all beskattning. Beskattningens främsta syftet brukar vara att finansiera den offentlig sektorn. Beskattningen kan användas i princip för ändamål som lagstiftaren finner lämpligt. Områden som berörs är bland annat regionalpolitiken, miljöpolitiken genom att öka eller minska skatt på olika energislag, folkhälsan genom alkohol- och tobaksskatt och familjepolitik genom avdrag eller inkomstöverföringar. Skatterna kan användas för att stimulera samhällsekonomin eller för att verka återhållande.

För det tredje är det viktigaste syftet med skatter, det som kallas det fiskala syftet, alltså att ge inkomster för att betala de kollektiva nyttigheterna som staten eller kommunen erbjuder. En viktig grundregel är dock att beskattningen bör vara både effektiv och rättvis. Härvidlag haltar regeringens bedömning allra mest. Trafi:s båtregistr är inte i sådant skick att båtskatten skulle fås att fungera varken effektivt eller rättvis. Att få båtregistret i skick kostar tid och pengar. Därför ifrågasätter jag effektiviteten i hela beslutet. Notera att den beräknade skatten från enbart båtsektorn utgör bara en del av summan på 50 miljoner.

Jag finner det näst intill omöjligt att verkställa en båtskatt på ett rättvist sätt. Det finns olika grupper av båtägare i Finland. En del använder båt i yrkesbruk. Det finns också en liten grupp som är bosatta i skärgården och behöver båten som fortskaffningsmedel. Den största gruppen använder båten för rekreation. En fin hobby som befrämjar folkhälsan. I motsats till övriga fortskaffningsmedel förutsätter sjöfarandet inga stora statliga satsningar på infrastruktur. Båtägarna står själva för de största kostnaderna bl.a. genom att bygga privata hamnar.

Sist men inte minst. Alla båtar är redan belagda med moms. Båtbränslet är redan hårt beskattat, sedan den lätta brännoljan förbjöds. Båtbranschen sysselsätter 3500 personer i Finland. 125 miljoner går på export. Allt detta inbringar stora summor skatter och avgifter till både stat och kommuner.

Kristdemokraterna brukar följa principen att beskatta sådant hårdare, som är till skada för individ och samhället, men beskatta sådant lindrigare som både samhället och individen har nytta av. När jag granskar båtskatten ur detta perspektiv, anser jag att samhället har en större nytta av om våra invånare utövar ett aktivt båt- och sjöliv. Vi ska inte heller skapa skatter som grundar sig på eller befrämjar avundsjukan.