Efter att Ryssland anföll Ukraina har det knappast gått en dag utan att vi fått läsa uttalanden eller spekulationer gällande Finlands eller Sveriges Nato-medlemsansökan. Frågan har stor betydelse för vårt lands framtida säkerhet. Därför är det fullt förståeligt att ämnet debatteras. Samtidigt finns det risker för att informationsflödet, innehållande åsikter och spekulationer, kan överdoseras. En överdos av information har två sidor. Dels påverkar överdoseringen folkopinionen, dels är det skäl att beakta att i detta känsliga läge av processen, kan oförsiktiga uttalanden till och med motverka eller fördröja ett positivt slutresultat. Detta gäller i första hand oss politiker.
På grund av jag sitter med i utrikesutskottet, som skall godkänna och avge det avgörande betänkandet till riksdagen, har jag hållit fast vid den allmänt vedertagna principen att inte kommentera ärendet annat än på ett allmänt plan. Denna princip är speciellt viktig eftersom ärendet berör vårt lands säkerhet.
Det är säkert många medborgare som undrar var vi ligger i processen. I början av december överlämnade Statsrådet överlämnat propositionen om Finlands anslutning till Nato till riksdagen. I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Turkiets och Ungerns godkännande saknas fortfarande. Juridiskt sett är det möjligt att behandla regeringens proposition i riksdagen redan innan alla medlemsstater gett sitt godkännande. Efter att riksdagens utrikesutskottet avgett vårt betänkande till riksdagen och riksdagen behandlat betänkandet föredrar Statsrådets allmänna sammanträde riksdagens svar för republikens president, som godkänner anslutningen och stadfäster lagen om sättande i kraft av anslutningsfördraget.
Frågan huruvida Finland ska gå sin egen väg eller fortsätta hand med Sverige väcker diskussion. Egentligen ligger det avgörandet utanför vår juridiska kompetens. Båda ländernas riksdagar fattar sina beslut. Nato-alliansen som helhet fattar sitt beslut. Vi har ett gemensamt intresse med Sverige och Finland fortsätter naturligtvis att främja medlemskapsprocessen tillsammans med Sverige. Det ligger i Finlands, Sveriges och hela Natos intresse att båda länderna blir medlemmar så snabbt som möjligt.
Men först när alla Natos medlemsstater ratificerat Finlands anslutningsprotokoll och Natos generalsekreterare lämnat en inbjudan till Finland att ansluta sig till Nato kan Finland deponera sitt anslutningsinstrument hos Förenta staternas regering, som är nordatlantiska fördragets depositarie. Först då blir Finland medlem av Nato.
Riksdagsvalet närmar sig och det lockar säkert många kandidater att uttrycka sin åsikt i frågan. Det är ändå skäl att minnas att en säkerhets- och utrikespolitisk fråga inte ska avgöras på en politisk auktion där man bjuder över varandra, kanske med avsikten att vinna politiska poäng. Vårt lands framtid och säkerhet står på spel. Vi jobbar systematiskt vidare mot målet att bli medlem i Nato. Helst av allt tillsammans och om möjligt samtidigt som Sverige.