Under de senaste tre-fyra åren har finländarna så gott som dagligen tvingats höra negativa nyheter när det gällt den ekonomiska krisen i Europa. Man frågar sig varför detta elände inte har ett slut och varför politikerna inte får något resultat till stånd. Efterdyningarna av Lehman&Brothers konkurs 2008 ledde till en djup recession i Europa. Det som i många länder började med en överskuldsättning inom den privata sektorn har sakta men säkert övergått till en ökad skuldsättning bland medlemsnationerna.
Bankernas kollaps i USA sände med andra ord chockvågor genom hela det ekonomiska systemet. Det här har tvingat stater världen över att gå in och stödja och i en del fall nationalisera sina banker. För Finlands del, med 1990-talskrisen i färskt minne, är detta ingenting nytt, bara med den skillnaden att de kalkylerade kreditförlusterna nu är betydligt större.
Under senaste deltog jag i flera möten och konferenser i Bryssel. Diskussionerna berörde för det mesta skuldkrisen och olika lösningsmodeller. EU:s kommissionär för den inre marknaden Michael Barniers tal på EPP gruppordförandenas konferens väckte livlig diskussion. Barnier påpekade bl.a att trots att många olika åtgärder vidtagits på EU-nivå sedan krisens början, så tar
det ännu år förrän en återhämtning kan skönjas. Trots stödpaket och bättre kontroll är varje medlemsland tvungen, förutom redan vidtagna sparåtgärder, att se över strukturerna. EU marknaden har redan under en längre tid förlorat sin konkurrenskraft. Därför förutsätts konkreta och radikala åtgärder som syftar till en bättre konkurrenskraft.
Hur kan man samtidigt som man sparar och omstrukturerar få igång en nödvändig tillväxt? Svaret på frågan finns att finna inom sm-företagssektorn, menade Barnier. Det är lätt att hålla med
kommissionären i denna fråga. Sm-företagen i EU representerar 99% av alla företag och sysselsätter idag över 90 miljoner mänskor. Före krisen startade 2007 uppstod i medeltal 500 000 nya småföretag i Europa per år. Ifjol fanns det 21 miljoner sm-företag i EU. Under perioden 2002-2011 uppstod 13 miljoner nya arbetsplatser bland dessa företag. Med beaktande av dessa siffror är det lätt att förutse att den bästa tillväxtpotentialen finns just bland de små- och medelstora företagen.
Ännu idag finns det dock alltför många olösta problem som hindrar tillväxten. EU ländernas, också Finlands, företagspolitik har varit alltför fokuserad på storföretagen. Det här gäller både tillgången på riskkapital och satsningar på innovationer och forskning. Det har varit mycket tal om EU:s inre marknadspotential. Med en befolkning på 500 miljoner invånare finns det en enrom potential för företag som siktar på en internationalisering. Ett problem har varit bland annat de höga patentkostnaderna för företag som vill få patent för sina produkter i hela EU. Det kostar i medeltal 10 gånger mera för företag ett få patent i EU området än vad det kostar för företag i USA.
Kommissionen håller nu på att lagstifta om ett gemensamt EU-patent.
Trots den utdragna krisen och osäkerheten hur den slutliga lösningen sist och slutligen kommer att se ut, måste man slå vakt om EU:s framtida konkurrenskraft. Idag återfinns ännu fyra av EU-länderna med bland världens G8 länder. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter är det ingen självklarhet att dessa länder finns kvar i G8 gruppe om något årtionde. Därför är det av ännu större vikt att EU efter krisen återför sin tillväxt, både som inre marknad för företagen i Europa, såväl som en global aktör.